Imorgon sätter vi igång kl 14.30. Skulle gissa på att en halvtimme har avsatts för utdelning samt räkning av chips för att sedan sätta igång vid 15.00 som de andra dagarna.

Bortsett från main  så spelade många av de spelare som bustade idag eller igår dagens €220 turbo och ett flertal är fortfarande kvar. Blev dock mycket trött och kommer inte att hinna följa utgången av denna innan jag däckar i säng.

Har överlag varit en mycket bra dag där jag bland annat har haft många bra handdiskussioner och reflektioner över spelstrategi i allmänhet. Satt nu i slutet av kvällen och pratade med en duktig snubbe som satt på samma bord som mig i början igår. Visade sig att han har spelat poker i cirkus 9 år och bland annat spelat APPT i Seoul nyligen och nått FT där. Mycket smart snubbe, hoppas att jag inte behöver fightas med honom imorgon igen. Utöver det så har det varit solande, ätande och den kortaste promenaden jag någonsin upplevt. Det är inte riktigt en pokerspelares grej tydligen. Dvs att upptäcka och njuta av omgivningarna i mer än en treminuterspromenad. Sjuk värld, pokervärlden, egentligen alltså.

Är för övrigt nervös inför imorgon. Har både prestationsångest och nervositet över att göra mig själv besviken. Jag har trots allt en fin stack och en duktig spelare som spelar optimalt skulle kunna gör något riktigt bra med den stacken. Jag anser inte att jag är dålig men jag är också medveten om att det både finns många riktigt, riktigt duktiga spelare kvar samt framförallt många spelare som är betydligt bättre än mig som redan har bustat. Det är trots allt poker och allt kan hända in the blink of an eye. Min (preliminära) plan för imorgon är dock ”better safe than sorry” och jag kommer att försöka jobba pottkontroll så mycket som möjligt. Med det menar jag inte att jag kommer att spela svagt men tight agressive. Jag kommer ju att spela mina bra händer hårt men köra pottkontroll på allt annat. Enbart spela händer pre som jag är villig att höja med, inget jävla limpande med halvdana händer. Men framförallt positionsspel och försöka att lita på min känsla och read. Så lite fancy play som möjligt. Ibland lessnar man och vill spela för kreativt, men jag vill gå stabilt imorgon och svänga så lite som möjligt. Framförallt för att jag vet att jag fortfarande är dålig på att hantera både tilt och för stora svängningar. Jag kommer att spela som jag gjorde dag 1a. I det stora hela så är jag nöjd med det spelet jag hade då och jag anser personligen att jag gjorde ytterst få misstag. Till det måste jag väl även tillägga att jag även slapp bad beats vilket spelar en stor roll såklart.

Nå, utöver dag 2 imorgon så spelas det en €220 bounty-turre som jag antar att flera kommer att spela. På kvällen anordnar dessutom Pokerstars en fest på en houseklubb som verkar riktigt fet, vilken jag givetvis hemsk gärna vill gå på. Men lyckas jag nu att klara dag 2 så vetefan om jag borde gå ut och festa innan dag 3. Men, men, hur det går kommer att visa sig imorgon… Kanske slipper jag det dilemmat och då är det ju inte ens något att fundera över. En hand och en dag i taget.

Nu god natt och höres senare.

Livet flyter på utmärkt för tillfället och tiden rinner lite för snabbt iväg känns det som. Min dotter växer och mår bra. Eftersom jag arbetar hemifrån samtidigt som min fru är föräldraledig så blir det mkt tid tillsammans för hela familjen, vilket känns underbart. Astrid är nu 9 månader och har sedan någon månad börjat krypa och så smått säga sina första ord.

Jag har spelat mycket onlinepoker sen senast. Under april månad gjorde jag närmare 8 000 euro i total rake om alla sidorna räknas in. Under maj månad blir det nog en liknande volym. April månad gick riktigt bra medan jag hittills stått stilla under maj månad och är inte mer än break even. Hur som helst så flyter spelet och det känns skönt att komma in i grindrutinen igen.  Det ända problemet med att grinda så mkt och dessutom ha barn och samtidigt försöka ha ett liv vid sidan av är att det inte blir så mkt sömn. Det funkar ok då jag inte behöver så mkt sömn men jag känner lite att jag ligger på gränsen nu och planerar att köra hårt maj ut för att sedan ta det lugnt en period igen och njuta mer av livet.

Utöver onlinegrinden var jag och Patricia (och så  klart Astrid) på spanska solkusten under en 10 dagars period i april. Det kändes som om det var dags för lite sol och eftersom några vänner (Johan Storåkers och Linda Godhe) skulle åka till WPT Marbella kändes det som en perfekt kombo att åka dit också. Vi spenderade 6 dagar i Puerto Banus där turneringen pågick. Tanken från början var att jag skulle spela en del turneringar och lite cashgame när jag var där men det slutade med att det var så trevligt att bara njuta av att vara ledig så det blev inte mkt poker överhuvudtaget. Jag spelade en turnering (Spanish Cup) vilket gick helt åt helsike. Det var nämligen 135 deltagare i turneringen och 13 priser. Jag lyckas bubbla på 14:e plats då jag först ställer med AQ på bubblan och får syn av en spelare med halva min stack. Han har 6,7s och vinner. Några händer senare ställer jag först in med kj på button och får syn av BB som hittat 1010. Jag bustar. Lite irriterande att först förlora en situation med 62 % och strax därefter ett 43 % läge. Turneringen var väldigt topptung så det var bara att köra men lite surt att busta precis innan pengarna (kunde lätt väntat in att andra spelare skulle åka ut) men skulle göra om samma spel nästa gång.

Efter Puerto Banos spenderade vi några dagar i semesterorten Torremolinos vilken verkligen kan rekommenderas. Vi var också i Malaga och besökte resturangen jag skrev om för ett år sedan här. Då var resturangen helt fantastisk men jag upplevde tyvärr inte samma höjder denna gång.

I dagarna är det förresten lite nervöst då  Amaru Boko är aktuell för Elitloppet. Vi har siktat på Elitloppet sen han gick in i vinterträningen och hästen har gjort två lopp i år. Först gick han ut i sin årsdebut i Finlandia Ajo som är Finlands största lopp. Där gjorde han en hygglig prestation och slutade 4:a. Därefter tävlade han mot tufft motstånd på Solvalla förra onsdagen. Efter en galopp efter ca 100 meter gjorde han en enorm prestation och imponerade stort. Även om han inte vann vilket var vad vi trodde skulle krävas för Elitloppet så har han senaste veckan nämns i diskussionerna. Det är totalt 16 hästar som ska med och han ligger precis på gränsen. Det är fullt möjligt (ca 25 %) att han kommer med som sista häst vilket vi vet på söndag. Om hästen kommer med så tror jag faktiskt på bra segerchans då han verkligen har matchats mot loppet.  Det troliga är dock att hästen inte kommer med och då blir det förhoppningsvis Copenhagen cup som är två veckor senare. Den som lever får se men det vore verkligen en dröm att ha med en häst i Elitloppet.

Närmsta planerna är först en resa till Tallinn med Goalwin teamet för att spela Nordic Aces. Ska bli kul att spela lite lagpoker och även om jag är lite trött på Tallinn från alla pokerresor som gjorts dit så ska det bli kul då det kommer vara många trevliga personer där. Det blir dock en riktig kort resa då jag måste vara hemma på söndag då Johan Storåkers dotter Julia har sitt dop på söndag.

Efter Tallinn är inga pokerresor spikade och för närvarande funderar jag på antingen EMOP i början av juni i Sunny Beach (Bulgarien)eller Paradise Poker Tour i Thessaloniki. Har inte varit på någon av orterna och båda passar fint för en kombo poker/semester med familjen.

Igår var min och många andras startdag i Estrella Poker Tour. Det blev totalt 115 spelare till dag 1a och 49 stycken överlevde de åtta perioder som spelades. Startstack 15k och blindsperioderna var en timme långa, start på 25/50 blinds. Pokerrrummet var fint. Trevlig belysning och bra med utrymme (mycket pga att det större delen av tiden var 6-8handat då borden fylldes på väldigt väldigt sällan). Tyvärr var det inte särskilt bra kvalité på de dealers som de hade men man kan ju inte få allt.

Hamnade på samma bord som Christian som började bra. Själv var jag fruktansvärt kortkall väldigt länge men det var kanske lika bra för att få lite pejl på bordet. Lyckades dock få fint betalt för ett fyrtal en bit in i turren när jag hittar A5 hjärter på BB när knappen sedvanligt höjt upp. Tog syn och floppen kom 455. Checksynade en bet på 500. Turn 5. Check, check. River J. Jag betar 500. En riktig mesbet med förhoppning om att det kommer att trigga ett omslag. Han instaslår 2k. Jag funderar på att shova för att få det hela att se lite skumt ut. Men bestämmer mig dock för att bara göra ett omslag till ca 6k. Han suckar säger att jag borde ha fyrtal, förmodligen A5 men att han inte kan släppa kåk. ”So sick, soooo sick! You can see when a girl has quads” säger han. Han tar någon minut att prata in sig själv och så synar han. Med KK påstår han. Han visade aldrig sin hand men det är inte omöjligt att han faktiskt hade det, vad annars skulle det vara? Klirr. Större delen av den vinsten misclickas dock bort i en pott kort senare när jag ska beta 1300 på river men såg fel på färgerna på markerna. Det blev ungefär 3 ggr så mycket och jag fick syn av ett rivrat tvåpar. Lite panikkänsla när jag inser vad jag hade gjort. Så vansinnigt onödigt. Donkkkk-Lisa!

Efter 4 timmar så breakas bordet och jag hamnar nu med David L istället. Jag har turen att ha pos på de duktiga spelarna på bordet och ha resten till vänster. Det är ett bra bord, man fick rätt snabbt koll på spelarna och jag kände mig ganska bekväm framförallt med min seat.

Efter sex perioder är det dags för middagspaus. Jag har hittills legat över avg hela turren. Sista handen innan pausen blir dock en mycket stor pott. Jag och en ung spansk asiat har krigat endel tidigare i blinds- och positionskrig. Så hittar jag i alla fall QQ på knappen. Blindsen är på 150/300 med ante på 25. Han sitter direkt till höger om mig och således på CO. Han har cirkus 25k och jag cirkus 29k. Det är foldat till honom och han petar in ca 700. Jag slår om till 1600. Så var ett nytt krig initierat. Han gör ytterligare ett omslag till 3600. Jag överväger att slå igen men bestämmer mig för att bara ta syn. Floppen kommer J 9 6 rain. Han gör en c-bet på ca 3600. Ganska lite imo. Nöt eller vek? Funderar på omslag men synar bara efter några sekunder. Turn 8 och ett flushdrag kommer ut. Han räknar marker för en bet men shippar istället in hela stacken, ca 15k all in. Nu börjar min hjärna jobba. Händer som jag ville sätta honom på pre var händer såsom AK, JJ kanske TT, i värsta fall AA eller KK. De två sistnämnda vill jag dock utesluta då det inte stämmer med hans tidigare spel. Jag begär en count och ägnar en kortare stund att fundera över läget och hans tidigare spel. Funderar över hand range och kollar min egen stack. Det blir hursomhelst en syn och han visar upp K7. Jag visar min hand och får ett grattis från en annan spelare. ”Jinxa inte” väser jag. Man ska på riktigt inte ta ut segern i förskott, han har trots allt 11 outs där. Men river kommer en sjua, min hand står och min stack mår bra. En del hävdar att jag borde blixtsynat där och att det var snudd på en slowroll. Man kan ha åsikter om det men jag är som sagt en person som hellre tänker till och tänker två gånger innan jag fattar ett viktigt beslut. Såvida man inte har nöten givetvis.

Går iväg på en timmes middagsbreak med ca 53k i stacken och 67 spelare kvar. Avg låg då på ca 25k. Tillbaka från middagen spelar vi två perioder till. David hamnar all in pre mot bordets sämsta spelare som lastat med AK. David har KK men får se sina kungar halshuggas redan på första floppkortet. Dock imponerande hur bra han hanterade det hela. Jag hade iaf mentalt gått bananas. Lyckligtvis vinnar han tillbaka större delen av det han förlorade relativt snabbt vilket också är en tiltutjämnare. För min egen del så börjar jag äntligen hitta lite händer. Spelade nästan hela 6 perioder utan ett enda pocketpar över 7:or eller mer än en AK. Har fått bluffa/semibluffa mer än jag tycker om men nu plockar jag upp lite fina händer då och då, träffar bra och spelar dem rätt hårt i de flesta fallen. Bygger och bygger och ligger snart på 67k. Med en timme kvar så vill jag bara att dagen ska ta slut. Jag känner mig färdig och orkar inte åka på nåt riktigt äckligt precis innan dagen är slut. Spelar relativt safe, inga halvdåliga händer och i princip bara i pos, bortsett från en pott som blev lite väl stor när jag bestämde mig för att höja pre och beta alla gator tom. Lyckligtvis foldar fisken river men jag lovar mig själv att spela safe den tiden som är kvar av dagen. Avslutar dag 1a med 79 900 när avg är ca 35 000. Det är 49 spelare kvar och jag ser i efterhand att jag ligger fyra so far. Listan över överlevande ser ut som följer (49 stycken):

Amaury Legait 109000
Kevin Michel Decwael 98500
Javier Tazon 80100
Lisa Odeback 79900
Gavin Biggs 68000
Daniel Rauta 59000
Natalio Santos Fernandez 58100
Sam Faqiryar 56200
Fabio Garcia Balbuena 54100
Saulius Tuluosa 52500
Dragan Kostic Dunaic 52000
Arnoud Van Der Werf 46100
Sven Erik Holmgren 43100
Miguel Moreno Vico 42700
David Lundberg 41900
Jordi Page Cortinas 41400
Juan Careaga Roman 40000
Mats Rahmn 39200
Damaso Garcia Mora 35500
Teresa Flor Brown 34200
Michiel Van Vilsteren 33800
Valerio Bartorelli 33300
Benny Jonasson 32000
Aleksandar Abutovic 31900
Christian Aguilar 29300
Harem Rafat 27600
Omar Rodriguez Ocampo 27100
Esteban Perez Echeverria 26900
Thomas Pauw 24300
Daniel Ericson 23400
Philip Stupar 23400
Anders Lejon 22900
Gerardo Suede Lopez 20200
David Lopez Llacer 19700
Matej Kalcic 19300
Radoslaw Morawiec 16800
Stelios Amanatidis 16600
Andrea Meneghello 16200
Juan Hector Riban 16100
Jorge Ufano Pardo 15300
Dominic Carle Evans 14800
Tom Beddel 14700
Dennis Frankenberger 13800
Stefan Lucian Felescu 13700
Hendrik Faulhaber 13700
Javier De Esteban 13300
Grzegorz Gosk 13300
Alain Fernandez Arbos 12500
Paul Muller 8400

Kvällen avslutades med ett par drinkar och en massa snack om allt och inget. Endel drog tydligen ut och festade men jag är glad att det inte blev något för min del. Det kommer bli fokus poker så länge jag är kvar i turren. Det blev istället några timmars sömn och nu är vi som sagt framme i solig nutid. Igår var en mycket bra dag på alla vis. Hoppas det håller i sig. Och just det, stor lycka till alla ni som spelar dag 1b idag!!

Imorgon är det dag två och jag hoppas att så många Krukianer som möjligt tar sig dit! Lejter!

Ligger i skrivande stund ute i strålande sol vid poolen på Gran Hotel Ibiza.

Vi flög igår 09.30 från Skavsta med ett superstressigt byte i London för att sedan landa på Ibiza någon gång efter fyra. Lite klassresekänsla över det hela. Saknades dock reflexvästar.

Hotellet är verkligen superfint. Jättetrevlig lobby och kanonfina rum. Sprang runt och var semilyrisk igår över att allt var så fint. Rummen är stora och utsikten över poolområdet och hamnen är fenomenal. Man har dessutom en jättefin balkong med utemöbler samt en jacuzzi mitt i rummet.

Egentligen hanns det inte med så jättemycket igår då man var rätt sliten efter många timmars resande. En snabb powernap och sedan möttes alla nere vid poolbaren för en fantastisk Strawberry Margarita och Mojitos som var sällsynt bra gjorda. När baren stängde så hämtades det öl från innebaren och sedan runt tiotiden så hade PokerStars en välkomstdrink ute på terassen med öl, vin, champagne och diverse pretentiösa tilltugg. Mycket trevligt. Kvällen avslutades dock tidigt för min del, jag tror att det blev sängen och sömn redan innan midnatt. Hade bestämt att jag skulle komma upp i tid idag för att njuta av solen och vara fit for fight till spelstart kl 15.

Många invigde dock spelandet redan igår då det gick en satellit till main. Blev tydligen uppåt 90 spelare, och fem tickets om jag inte minns fel. Dock var det tyvärr ingen av krukianerna som lyckades klonka. Daniel E kom tydligen längst men bustade på 15:e plats.

Man kan väl bara sammanfatta det hela med att just nu så är livet underbart och det finns absolut ingenting att klaga på. Får väl återkomma senare idag när jag bustat dag 1a och är på megatilt. ^^

Oh, frukostbuffén var för övrigt ruskigt bra. Dessutom var den öppen till 11.30 vilket är snyggt jobbat. Utöver detta så har det här gänget redan hunnit med bland annat skumpashot-race, en snubbe har satt sig på en kaktus och både black jackborden, slotsen har tydligen gått varma.

Well, nu är det tre timmar till turneringsstart så nu ska jag bara njuta av väder och sällskap innan det är dags att försöka prestera. Inte så mycket annat att berätta om just nu ändå, om vi ska hålla det på en snäll nivå. Blir dock spännande att se hur många reggade det blir idag, tydligen var det inte överdrivet många igår. Hursom, lejter!

Spelade för övrigt turren på Krukan nu i fredags. Daniel hade tjatat om att rigga ihop ett kul bord i cirka ett halvår nu och ansåg att jag hade slowrollat länge nog. Sagt och gjort, vi riggade ihop ett bord för så o-ultimat spel som möjligt. Mest play and fun. Hej min-raise tre varv runt innan floppen kom. På flopp betade man gärna en BB för att få tre syn och sedan en minhöjning. Det hela var alltså mest på skoj. En av de första händerna jag spelade tappade jag dock halva stacken med färg mot färg. Både drog en backdoor flush och jag torskade med min J-höga mot Q-hög. Valde dock att bara syna river och sparade därmed en hel del som tröst. Fick dock tillbaka det mesta när jag fick in det pre mot samma spelare med AA vs hans QQ. Körde en äcklig slowroll på den och dubblade upp. Vi fick även se spektakel såsom ett sexbetslast mot tre eller fyra spelare. Det blev där tre all ins pre med 63, AK och 78 (tror jag). 63 vann givetvis och tripplade.

Så kommer vi till en hand där jag spelar 53 klöver och klonkar en triss på turn. Får i princip så bra betalt man kan få på turn och med en näst intill överbet på river. Spelar nästa hand identiskt mot samma spelare, den här gången är jag dock helt tom. Hoppades att han skulle se mönstret och anta att jag spelar helt ovarierat och därmed sätta mig på nöt/seminöt igen.

Handen efter detta utspelar sig följande situation mot samma spelare:
Jag sitter UTG och han på BB. Jag ska precis kolla på mina kort när han begär ”time” efter cirkus 0,5 sekunder. Driver han med mig? Lugn nu. Han upprepar sin begäran om time ett par gånger och jag frågar irriterat vad det är för fel på honom. (?!) Han är sur och vill tydligen gå och röka säger han och ställer sig upp. Jag garvar. Jaha, har han sagt time så ska jag fan ha min minut. Otur för dig. Jag agerar således inte. Lutar mig tillbaka. Jättetiltad tar han då hela sin stack och slänger in markerna. All in! På BB. Jag, UTG har inte agerat. Mega out of turn. Sen går han därifrån mot rökrummet. Jaha, jag kollar min hand. Hittar AJ. Vilket läge. Jag har dock hela bordet efter mig. Blinds är 150/300 och han har ställt in 28k. Jag har ca 35. Jag borde ju definitivt leda här. Men vi har båda bra stackar och det är tidigt i turren, startstack 15k, så vi ligger båda bra till. Orkar man med en 60/40 med så stora stackar? Tja, jo. Men framförallt är risken att någon annan bakom hittar en hand. Det vore kallt. Jag tittar upp och ser då att halva bordet också har agerat out of turn och foldat (!). Rush! Någon har lämnat bordet till och med. Detta gör beslutet lättare. Jag ställer in (synar). BB kommer tillbaka lagom för att hinna se att jag har synat. Han ser måttligt road ut. Slänger upp K6o och jag visar min hand. Floppar J, han turnar 6:an men river är blank och jag rushar upp till drygt 60k.

Sedan tappar jag dock mycket av stacken med QQ på brädan 379 mot 79 trots trebet pre… Grr. Kämpar tillbaka men tappar sedan till samma spelare mycket igen då jag Slår upp med AQ pre. Han har limpat UTG och muttrar att han ska donera till mig. Syn med andra ord. Floppen kommer Qx2. Han check-synar. Turn whatever. Jag checkar bakom för pottkontroll. Det är något som kan vara skumt här. River kommer whatever och han tar en hög med 1000-marker och bara kastar in. 13K blev det. Så bra gick det med pottkontroll. Jag vill folda, hela min kropp skriker fold. Men när han börjar snacka om att han vill att jag ska folda för att han inte vill ha mina marker så börjar jag tänka om. Han svär på att visa sin hand etc etc. Why? Jag ignorerar därmed min känsla som en obstinat treåring och betalar av hans floppade set i tvåor. Ungefär här tröttnar jag. De som har bustat bordet vill gå ut och undrar om de ska vänta på mig eller dra. Jag ber dem vänta och lastar de följande två händerna. Dubblar ena gången via en tre-outare men bustar nästa i en 60/40 eller nåt sånt.

Har förövrigt, appropå något helt annat, hittat något nytt att knarka på: Rumble! Fantastiskt spel som håller en vaken hela nätterna. Utmana mig, jag nickar L_ode.

Förövrigt så spelade jag även vårrankingfinalen i söndags på Krukan. Borde skrivit om det tidigare men ska jag vara ärlig så har gjort mitt bästa att helt enkelt förtränga det. Det kunde inte ha gått sämre om man ska sammanfatta det. På riktigt. Jag åkte ut först, som 10:a, redan efter max 1,5 timme.

Hade precis tappat nästan halva stacken med skräphanden AA då jag i nästa hand hittar nästa skithand på hijack, AK. Blinds är 150/300 om jag inte minns fel. Det är foldat till mig som slänger in 800 och CO synar. Vi spelar floppen HU som kommer KQ8 rainbow. Finfint, tänker jag. Potten är på cirkus 2k. Jag tänkte beta 1000 men ser fel på färgerna och råkar flippa in 500 istället samtidigt som jag undslipper mig ett ”ojdå”. En riktig mesbet blir det. Snabbt slår han om till 2500. Jaså? Jag får en millisekunds olustig KQ-känsla men slår bort den. Det känns mest som han vill slå om min veka c-bet för att få mig att vika. 500 ser onekligen sjukt mesigt ut där och hans 2500 är ett ganska stort omslag (inte med tanke på potten men med tanke på min bet). Det är väl dock inte omöjligt att han har en K, men jag väljer att bara syna. Dels för att inte helt ge iväg min hand samt att om jag slår tillbaka så kommer han ändå att vika alla händer som är sämre än min. Turn kommer en till kung. Såja. Jag checkar. Han betar 5k. Han har alltså också en kung? Eller kanske en floppträff och plockade upp flushdraget på turn? Spelar inte så stor roll. Jag har bara 11-12k kvar. Jag tänker inte folda och att bara syna går inte. Jag tror att jag har bäst hand och han borde vara comittad att syna av en last. Det är såvida han inte har KQ, men då får det väl vara så. Så jag ställer därmed in efter en liten kort stund. Men snabbare syn får man leta efter. Det kändes ju inte så superbra. Alls. ”Har du KQ?” frågar jag. ”Nej” säger han och jag känner en liten lättnad. Men han är snabb på att vika upp 88 för floppat set och turnad kåk och jag drar sämre än sämst. Tack och hej. (Det var inte riktigt de orden jag använde, men det var kontentan).

Fick en kommentar efteråt att jag nog borde fattat att han hade 88. Jag vet inte. Kanske det. Kanske inte. Men han spelade handen bra. Å andra sidan är min hand i princip den enda handen jag skulle betalat av honom med (som han slog). JJ och sämre blir ju vik redan på flopp. AQ, AJ, AA blir vik på turn. Och ja, AK är busten. Trodde faktiskt inte att han skulle spela 88 så hårt när han väl settade floppen. Faktum är att jag faktiskt trodde att han var svag iom hans flopp och turnspel. ^^ Men det spelar ingen roll, jag hade en för bra hand för att vika turn, imo. 1800 sek gav sistaplatsen vilket kändes segare än segast. Omsatte endel av det i några timmars Chicagospel och slutade tillslut back en hundring vilket jag antar var bättre än att bränna allt på en promillejakt som den ursprungliga planen var.

För att helt byta ämne nu så fick jag en rejäl tankeställare igår när jag skulle byta tunnelbana i slussen. En man, inte äldre än 40, dog mitt framför mina ögon. Han fick hjärt- och lungräddning och ambulans var på väg men det konstaterades att det ”var för sent”. Jag kände inte personen men kände ett stort mått av både sorg och obehag. Vad hände? Så fruktansvärt enkelt en människas liv kan ta slut. Bara så där. På en tunnelbaneperrong. Mitt i allt. Mitt i livet. Det ”var för sent”. När man dör är det så mycket som är försent. Allt till och med. Allt är försent. Framförallt är det försent att leva. Det är försent att ”göra det där imorgon”, det är försent att uppnå sina drömmar, det är försent att berätta för alla dem man bryr sig om hur mycket de betyder för en, det är försent att be om förlåt, det är försent att rätta till misstag eller övervinna sina rädslor och göra det där man inte vågade. Det är försent att bli en bättre människa. Jag har redan varit på för många begravningar och inte alla hann med det där som de borde ha hunnit med. Rätta till det som blev fel. Be om förlåt. Försonas. Låta eftervärden ha en annan bild. För att få vila i frid. Och låta de efterlevande i slutändan få ro.

Och vad skulle världen ha att säga om mig om jag dog idag? Vad vill man lämna efter sig? Det första jag kommer att tänka på är sorgligt nog: ”She died trying”. Men hellre dö ”trying” än inte ens gjort ett försök. Hur klyschigt det än låter så lever man ju bara en gång. Och man borde fan ta tillvara på det.

Om jag tänker på människor man träffar en kortare stund eller bekanta så har jag exempelvis svårt att minnas/uppfatta detaljer hos andra rent generellt, om jag inte av någon särskild anledning går in för det. Fysiska detaljer i utseendet, ett namn, ett par skor, detaljer i kläder, ögonfärg, längd, smycken, allt sånt. Jag kan även tycka att det är svårt att beskriva en person när man tänker tillbaka. Det är inte så att jag inte ser detaljerna, det är nog mer så att jag inte särskiljer dem från varandra om det inte behövs. Jag är mer sådan att jag minns själva känslan av personen. Vilket intryck jag fick, hur jag kände inför personen, hur stämningen eller kemin var och personens fysiska helhet i sig. Detaljpersonen uppfattar allt sådant som inte fastnar hos mig. Jag skulle exempelvis kunna tänka ”välvårdad och proper” medan en detaljperson snarare tänker skräddarsydd, nytvättad skjorta och välvårdade naglar. Eller något sånt. Det var som när min pappa rakade av sig mustaschen för många år sedan. Och jag kände att något var väldigt annorlunda, men det dröjde länge innan jag insåg just vad det var.

Vi var ute och promenerade nyligen, min vän och jag, som diskuterade detta. Hon har lätt för att hitta och navigera sig medan jag har ett fullständigt hopplöst lokalsinne. Vi funderade på om detta kanske hade att göra med att vi inte uppfattar saker på samma sätt. Hon lade märke till detaljer som hus vi passerar, skyltar, vägar, norr/söder allt sånt. Jag lade märke till att det var soligt, att det doftade vår, att jag gillade vad jag såg och kanske en fågel eller katt på gatan. Visst ser jag detaljer också, men det fastnar inte på samma sätt. Så när en detaljperson ska hitta någonstans så minns han/hon hållpunkterna och navigerar utifrån dem. Piece of cake. Ganska standard. För min del däremot… Är det mörkare nästa gång, eller sämre väder eller att jag får en annan känsla eller vad som helst, så hittar jag helt enkelt inte. Vilket då alltså leder till att jag för det mesta aldrig hittar någonstans förrän jag tvingat mig själv X antal gånger att scanna in riktmärken och nöta in dem i min motvilliga hjärna. Jag är med andra ord inte bra på att ta riktmärken. Vet inte hur många gånger jag dessutom tagit fel sorts riktmärken, som exempelvis en parkerad gul bil eller en rolig cykel. Det är ju inte direkt så att man kan lita på att de står på samma ställe nästa gång. Vanligtvis inte. Och då hittar jag inte. Använde GPS till Krukan i två månaders tid. Ja, det kan tyckas skrattretande, men på den nivån är det.

Det här går även att applicera på poker. Såklart. Om man tänker tells och reads exempelvis. Folk letar efter mönster hos andra spelare. Han gör si eller så med händerna när han bluffar. Han blinkar mycket när han är svag osv, osv. Jag har alltid varit rätt dålig på att snappa upp sådana där specifika saker om det inte är extremt uppenbara saker. Jag går mer på hur det känns. Vilken känsla personen ger mig i ett visst läge jämfört med andra lägen. Hur personen i det stora hela beter sig och när något avviker i känsla. (förmodligen sker detta via detaljer, men varje specifik detalj noterar jag inte var för sig). Det låter kanske oerhört svamligt. Men lite så är det.

Jag tycker hur som helst att det är en rätt spännande teori. Att det ändå skiljer sig i både hur man tar in saker och ting och hur det påverkar en. En detaljperson är i min värld mer analytisk vad gäller faktisk fakta, medan känslomänniskan kan vara precis lika analytisk fast gå på mer emotionella värden. Även om det skulle vara samma sak/händelse/ting som analyseras så utgår de ifrån, eller använder olika sorters verktyg för att analysera situationen. Ingen är mer rätt än någon annan. Jag har en massa roliga tankar kring det här. Framförallt tror jag att det är nyttigt att försöka utveckla sin andra sida, i mitt fall detaljsidan. Min teori skulle säkerligen kunna krossas i en handvändning, framförallt av en detaljperson. Men jag gillar ändå att filosofera kring värdelösa ämnen som dessa. Just for the fun of it.

Paf anordnar ett sista kval för de som är sugna nu på måndag klockan 19.00 CEST. Turneringen hittas under Schemalagda turnerinar/Special med namnet “Tallinn All-in 19 may” och har ett inköp på €350 garanterat. Kostnaden för att spela kvalet är $33 med rebuy på $20. Saknar du konto på Paf för att spela kan du skaffa ett här.

Lycka till!

Men nej. Vad hände? Jävla skitpoker.

Jag har för länge sedan skrivit om likheten mellan exempelvis pokerhänder och personer. Generellt sett så menade jag på att killar är som svaga ess. Bör foldas redan pre men ibland så är man dum nog och spelar dem ändå. Någon varnar dig med en höjning med det ignoreras ibland. Det var ju en så fin hand (vilken fiiin kooort), suited och allt (!). Idiot, får du väl en träff, jaha, now what?! En träff räcker sällan. Ska du nu betala dyrt för att hoppas på mest tur i världen och en till träff? Eller ska du helt enkelt inse att du förmodligen är ut-kickrad och kommer åka på däng?

Hur som helst, tillbaka till ämnet! Dagens insikt har ett något liknade tema: Poker i sig är som en dålig pojkvän eller en dålig dejt. Lockar med guld och gröna skogar. Lindar dig kring sitt lillfinger sakta med säkert. Låtsas ta hand om dig. Finns alltid där för dig. Charmar, tills du är fast. Kaboom! Då blir du fuckad. Big time. Du försöker härda ut, minnas det positiva. Men till slut vill du bara säga tack och hej för den här tiden, ditt as. Då vänder det blixt. Det blir rosa och skimrande tillräckligt länge för att du ska förlåta allt. Tro att saker har förändrats. Grattis. Du är nu mer fast än någonsin. Ni har vuxit tillsammans. Eller: du har blivit hjärntvättad. Det är nu ditt hjärta krossas på riktigt och din hjärna satt på livstilt. WP, åsna.

MEN egentligen… Sedan när du tänker efter så var du faktiskt aldrig lovad någonting. Alls! Det fanns inga löften och därmed heller inga svek. Det fanns bara din fåniga önskan, ditt naiva hopp och din blinda blåögdhet. Dina visioner och hägringar. Ingen annans. Stavas luftslott. WP igen, loser.

Kanske en något dramatisk beskrivning. Kanske märks det att jag är lite irriterad? Men det är ju inte heller helt osant det jag säger. Särskilt inte ikväll. För en sak som i alla fall är 104% sant är att man ibland blir vansinnigt, sjukligt trött på “spelet som jag inte orkar nämna vid namn”.

Message till ovan marodör: Ge mig några jävla rosa moln snart eller så kan du gå och vara skitjobbig någon annan stans. Thank you very much.

Vinnaren av kryssningspaketet blev Paulin Bång på 11 poäng viket var lika mycket poäng som en annan deltagare, men då Paulin placerade sig högre hos två domare så vann hon skiljeröstningen med 2-1. Trean och fyran fick 10 respektive 8 poäng av 15 möjliga, vilket visar hur tätt det var i slutändan. Stort grattis till Paulin!

Juryns motiveringar till Paulin

• Kristian  -  “En intressant story som beskriver den upplevelse som levereras genom PPC. Sedan har hon helt klart lagt ned mycket arbete på att berätta sin story.”
• Rickard  -  “Genom att, i en kommentar, producera en hel bloggpost på en bloggsida som Pokerskull, så tycker jag Paulin är en värdig vinnare av detta pris. En fin story helt enkelt.”
• Björn  -  “För den största ansträngningen i sin motivering och en bra bloggpost.”

Därmed återstod det att lotta ut andra- och tredjepriset bland de övriga sex bidragen som fick jurypoäng. De sex personerna i bokstavsordning som hade chansen var:

• Helen Åkerlund
• Johan Lindqvist
• Jörgen Nilsson
• Niklas Marken
• Rouzbeh Najafi
• Sami Turunen

Lotten föll på Jörgen Nilsson för andrapriset och på Helen Åkerlund för tredjepriset. Grattis till er också!

Prislista

1. Paulin Bång  -  Pokerkryssning värd $550
2. Jörgen Nilsson  -  Kvalbiljett värd $108
3. Helen Åkerlund  -  Kvalbiljett värd $33

Paf och PokerSkull tackar för engagemanget från alla som varit med och tävlat och ser fram emot att se många av er på kryssningen den 12:e maj. Det finns fortfarande möjligheter att kvala in och för de som inte har ett Paf-konto och vill prova lyckan kan man registrera sig här.

Trevlig helg!