Den 28:e tar bror Björn och jag bilen till Vegas för att spela poker och göra roliga inlägg på PokerSkull. Det är en massa kompisar som ska dit, så det ska bli jättekul att spela och parta med alla trevlig människor. Bara det inte är lika varmt som för förra sommaren då det var ~50 grader. Det går knappt att andas utomhus då. Vi var på Rio’s nattklubb som ligger på ett av de högsta hotellen. Vid midnatt var det ~30 grader varmt….hahaha. 

Det har inte blivit mycket poker den sista tiden och jag vet inte riktigt varför, men det har inte funnits något sug liksom. Min kompis Johan lurade mig att spela en 1€ rebuy turre på Unibet som heter VM-poker. Den går varje dag under Fotbolls-VM och har förutom ett addat 330€ pris (XBOX/PS3/cash), även en rankingturre där man kan vinna 10k med en stafflad prislista under detta förstapris. Med ett dubbelt buy-in och ett add-on (3€ investerat), så hamnade både Johan och jag på finalbordet. Det slutade dessutom med att vi spelade heads-up där jag vann……haha. Sen har jag bara spelat den två ggr till med medelmåttigt resultat, 20:e och 42:a plats, så jag har ingen chans att ”ranka” in någon deg på den.

OK, detta är så skämmigt så du måste loooova att inte berätta det för någon. Jag har haft ett hyfsat flyt på PokerStars, inte vunnit en massa, men jag håller mig flytande med en rulle som inte minskar i alla fall. Detta var fallet tills det att jag kom hem efter en ”rolig” kväll och ville spela poker. Utan att gå in på detaljer, så krympte $800 till $100 på dryga timmen. Fick den briljanta idéen att spela heads-up på $100-200 nivån. Ångest…

Livepoker då…..kommer fan inte ens ihåg om jag spelat något, men det har jag säkert. Jo just det, gav bort ett buy-in till min kompis Tom som fyllde 40 år för någon månad sedan. Jag hade glömt bort att vi skulle ses och spela när han ringde på väg hem från jobbet och frågade ”Var och när ska vi ses?”. Han fick bestämma var och det blev CC. Så vi gick och reggade oss för deras 600 sek freeze, och till min stora glädje så har man ökat stacken från 2,5k till 5k. Bra där staten. Hmmm kan det ha att göra med Krukan tillslaget???

Hur som helst så blev det 60 pers som spelade och jag bustade på 21:a plats, men bäste Tom hängde kvar till 18:e plats…bra jobbat Tom! Han blev dessutom lite hooked på poker, så ni kanske får chansen att spela med honom framöver. 

Ni som bor i Stockholm kanske har hört att det öppnat en ny ”spelförening” som heter Klubb Oden. Dom hade i fredags sin premiärturnering, som var en av tre i en rankingtävling, där ett Unibet Open-paket ligger i potten. Och ja, Unibet är sponsor av denna klubb. Så jag anmälde mig och lyckades dra med fem kompisar, vilket kanske var tur för Oden, då det bara blev 47 personer trots deras 60-manna cap. Lokalen ligger på Odengatan och är en mycket gemytlig lokal, med en varmt röd heltäckningsmatta som ger en bra akustik. Bra rejäla bord med dukar som korten gillar att glida på. Dom har dessutom ett VIP-rum, som är inrett i ett exklusivt tema.

Hur gick det då, ja va fan…jag hade ett sjukt kortsnitt, men lyckades inte bygga så mycket som man skulle kunna tro. Fick AK i två missdeals….dahhhh. Jag la också KK på en 842 flopp, med turn och river som visade 2:or. Snubben hade checksynat mig på alla gator, men på rivern när jag komittat halva stacken (10k start) så ställer han mig…..???? I mitt lilla huvud så är det bara pocket 4:or eller 8:or som han kan ha, knappast en 2:a. Han hade limpat preflop och jag fyrbettade som raise. Jag foldade och han visade stolt A8 med toppträff. Vilken donk! Eller är det jag som är det?

Idag är det måndag och jag har inte bestämt mig än om jag ska spela turre #2 ikväll. Vi får se. Jag slutade på 20:e plats, så jag har inte så många rankingpoäng direkt. 

Nästa inlägg kommer från Amerikat. Later!

Hur är läget? Det är ju den fråga man öppnar med till vänner oavsett hur länge sedan man hördes sist. I mitt fall så är svaret:

• om ni undrar på nästan alla plan: toppen
• det vanliga jobbet utanför pokersvängen: supernice
• fritiden: det är sommar och Las Vegas hägrar
• pokern: fantastiskt bra
• och kärleken: dåligt (detta är väl den svaga länken, men vem fan har tid att träffa en tjej när man sitter i en mörk lokal och spelar poker)

Om jag ska ge mig på att betygsätta alla delar och ge mig på en motivering, så blir det något i stil med följande: 

Det vanliga arbetslivet ger jag fem Q (QQQQQ)

Är delägare i ett företag där vi tillverkar ett displaysystem för kampanjer i butik. Man skulle inte kunna tro det men vi har ökat omsättningen 30-40% två år på raken. Så jag vill tacka alla stora varumärken inom hemelektronikbranschen för det. 

Fritiden får tre komma sju Q (QQQq)

Fritiden är för mig nu lite diffus då jag efter det ”vanliga arbetslivet”, ska försöka göra nytta för PokerSkull och ett par andra sajter vi har/ska lansera. En viss frustration ligger i det, även om det är skitkul att jobba med att utveckla nya koncept, testa sig fram och till sist förhoppningsvis lyckas med att få det att bli ett riktigt företag. Så när de nya projekten kan kombineras med att man träffar trevliga vänner, spela 14-manna sit’n go’s medan man får sippa på ett gott glas vitt vin, så är allt toppen.

Men när ni läser detta så har jag förmodligen redan bokat resan till LA. Jag åker dit i slutet av juni och stannar i ca 3 veckor. Kommer att hyra en bil där och jag gissar att 2 av de 3 veckorna kommer att konsumeras i Las Vegas under WSOP. Är inte alls sugen på att spela main event, utan kommer istället att avverka ett gäng mindre event på olika kasinon.

I Los Angeles blir det konserter med min kompis Josh, golf med alla som vill och shopping på Nike Town i Beverly Hills. Sen ska jag självklart spela lite poker med Malou ”I LOVE pokerstars.com”. Hahaha… 

Poker får fyra härliga Q (QQQQ)

Som jag berättat tidigare så klonkade jag en SM-biljett på första satelliten på CC (300 rebuy). Sen har det gått hyfsat på nätet fast jag inte lyckades vinna ett paket till Baltic Festival…trist! Grattis alla ni som ska dit nästa vecka. Det var ett astrevligt event förra året, med bra dealers och mycket bra arrangerat av PokerStars.

Sedan lyckades jag med något jag inte trodde jag skulle klara av. Ja, jag vet att det är en motsägelse i sig att spela den 2-3 gånger i månaden och INTE tro att man kan vinna, men det är så det är. Jag vann den, jag vann fredagens deepstack på Krukan. Det är den slaskigaste turneringen man kan spela i ordnad form. Nittio personer bustade innan jag fick mottaga bucklan (man borde få en buckla, eller hur???).  

Åkte till Krukan med min nya kompis Simon Ehne, som jag lärde känna på EPT’n i Monte Carlo. Vår plan var att fiska, köpa kort, köra hårt och busta eller dubbla upp snabbt. Om vi åkte ut tidigt så skulle vi vidare till CC för lite 20/20.

Andra eller tredje handen så fick jag A4 suited i spader och jag lyckades fiska in flushen mot min mycket värdiga motståndare, som kämpade febrilt med KK på en J hög bräda. Ajajaj…sorry! Efter det hade jag en riktigt bra känsla och oerhört skönt flyt i spelet. Man kan ju ha det och ändå busta, men när den känslan infinner sig så är den det bästa som finns. Det kändes som att jag inte behövde tänka på vad jag skulle göra. Slängde A-rag och pushade med 89 i de rätta lägena. 

Fick dessutom den förträffliga utmärkelsen “veckans medlem” på Krukan med formuleringen: “Veckans medlem blir ingen mindre än Ola Billmont (PokerSkull) som av någon outgrundlig anledning gick och vann fredagsturneringen medan hans andra resultat under veckan var “normala“. :-D

Bestämde mig i sista sekund att spela CC’s 3300 Elitloppsturnering. Det blev 112 spelare och 336k i potten. Med en startstack på 3000 chips, så kunde man exakt kalla alla bet för kronor. Dvs. om jag exempelvis bettade 1500 så var det defacto 1 500 kronor man bettade….det var kul tyckte jag…

Nio platser gav pengar med 10,2k som minsta och 96k till ettan. Jag var vid 100/200 nivån nere i 1100 chips. Kände att det var kört, så jag gick till baren och beställde en stor kall öl. Efter att den goa glidit ner i magen så dubblades det ett par gånger snabbt och jag hade helt plötsligt 2 ggr snittstack. Sen höll jag mig runt average mest hela tiden, då jag utan diskussion nästan aldrig haft en så lång kortkall period utan att lyckas busta. Mitt högsta pocket under hela kvällen var QQ i en av mina tidiga dubblingar.

Jag lyckades som ett mirakel jobba mig in på finalbordet och var chip 6:a, men med en stack som var precis över snittet. Sen såg jag 6 personer åka innan jag sprang in i KK med mina K5 klöver och jag åkte på en värdig 4:e plats. Skönt när man kan vara nöjd fast man inte gick hela vägen…

Nu stundar SM i helgen som nästa milstolpe…. 

Kärleken får bara två ynka Q (QQ)

Jag vad ska man säga. Hon finns (inte bara i mitt huvud) och jag tänker göra vad jag kan nu, för att denna rubrik ska kunna recenseras till fem underbara damer vid ett senare tillfälle.

/Ola

Finalen skulle gå på söndagen kl. 20.00 och det skulle spelas en 10-manna sit’n’go. En av tio, kom igen nu Ola, det måste ju gå vägen!

Det visar sig också att det bara är 8 personer som kommer till spel! Fast det är en bra blindstruktur, så tenderade ändå alla potter att bli ganska stora. Jag tappar från de 3k som vi startar med, ner till 2,3k, men bygger upp stacken till start igen efter att jag vinner några småpotter. Får TT och brädan spelas ut till river, där jag settar, men även ett tredje ruter dyker upp och självklart har motståndaren fått färgen. Med blindarna 40/80 så har jag dryga 1k kvar och ser ner på 99. Jag raisar i position och sb ställer mig. Tar skottet och han visar AK, som självklart träffar. Synd, synd…..det blir ingen bira med Scotty den här gången.

Men jag är ändå nöjd då jag på andra försöket nyligen klonkade ett €13.5k-paket till EPT Monte Carlo och när jag kommer hem från den får jag dels chansen i Scotty-turneringen samt att på måndagen efter hemkomst, så berättar min kompis Johan att det är en 300kr rebuy satellit samma dag på Casino Cosmopol till SM som spelas i början av juni. Kastar mig iväg på moppen och vi är 53 som ska spela turneringen. Gör en dubbel rebuy efter att ha tappat första inköpet med en all-in med AJ mot A7, där FI självklart träffade 7:an. Gör dessutom en add-on och sitter lite under average efter rebuyperiodens slut. Sen segar jag mig fram till finalbordet, där det totalt finns 5 biljetter (á 10 500:-) att hämta. När det är dags för bubblan, så började jag trycka på. Dubblade en gång och hade sen en stack som var 8bb. Pushade efter det hårt med att ställla när blindarna var 3/6k. Till slut var det Tennis-Uffe som fick krypa hem med bubblan. Det var utöver biljetten tre hotellnätter till vinnaren. Vi körde en flipp med korten face up om hotellnätterna, då alla bodde i Stockholm. Mycket rättvist så vann chipleadern med en färg. :-)

Saken är den att det var kusin vitamin som fick mig att börja spela poker. Kanske inte så att jag direkt började spela poker efter det, men min första kontakt med Texas Hold’em skedde där på en varm altan en sen kväll i West Hollywood för ca 8 år sedan. Vi var sex stycken som spelade och tre av oss hade aldrig spelat tidigare. Jag fattade ingenting av vad som pågick och så vitt jag minns så vann jag inte en enda hand. Det var inte så kul tyckte jag och för att göra det ännu svårare att förstå så propsade ”proffset” vid bordet att det skulle spelas Omaha också. Bra plan med tre stycken nybörjare…

Tillbaka till julen 2009 då jag var i LA under två veckor. Min kusse spelar nu mest poker när jag kommer och hälsar på, men han är en riktig tävlingsmänniska, lika stor som jag. Vi spelar så fort inga to-do’s finns för att driva hans familj eller företag. Det blir många heads-up, tremanna turrar med Richard (en svensk som jobbar med Dan), men även med hela familjen som ibland kan inkludera han föräldrar som är på besök. När familjen spelar så är det inga pengar involverade, utan det är bara ”äran” som det gamblas om. Efter att Malou först blivit nekad till att spela alls men fått sitta bredvid och co-spela, så fick hon till slut spela själv. Själv innebär i detta fall inte HELT själv. Hon ropade ofta på mig för att rådfråga hur hon skulle göra, fast jag fortfarande var med i handen…haha

Jag gillar inte att kalla en 6-åring för fisk, men gissa om det var svårt att få henne att lägga sig. Argumentet var ofta väldigt enkelt: ”Nooooo, I don’t wanna fold. I wanna play”…….”men Malou, du har nog ingen chans att vinna handen och om dina chips tar slut får du inte spela alls”…….”Yes I do, I can win”……osv…

Det var hjärtskärande när Malou åkte ut och i hennes värld så var ju bara chipsen slut, men efter att hon börjat storgråta ett par gånger när hon bustat, så lärde hon sig faktiskt att lägga sig. Och tro det eller ej, men hon kom faktiskt 2:a en gång när vi var sex stycken som spelade. Sann historia!

Och nu till min punchline. Danne och jag satt och spelade några snabba $10 heads-up, innan vi skulle ner på en av alla fantastiska sushirestauranger som ligger på Ventura Blvd. Det sägs att California har den bästa sushin utanför Japan och att 10 av de bästa restaurangerna ligger inom 2km avstånd från varandra på Ventura Blvd. Som sagt, när vi sitter och spelar, så kommer Malou fram till mig och ger mig ett vitt papper där det står ”I LOVE pokerstars.com” på. För henne VAR det en kärleksförklaring från hjärtat och för oss det kanske roligaste jag varit med om. Och jag lovar er, jag skrattade inte högt då, utan jag höll mig. Jag frågade henne om hon visste vad pokerstars.com var och hon svarade: ”Yes, it’s a website”.

Så alla pokerkids, se upp för Malou Blom på touren om några år! Och till er på PokerStars, vill ni ha kontaktuppgifterna?

Jag bestämde mig för att köra några ”stora” turrar på Stars i söndags. Med stora menar jag inte jag att jag är beredd att sitta till måndag morgon, utan jag hoppade på en $20k garanterad freeze, med $22 buyin. Det blev 2060 man som hakade på och dryga $40k i potten. Efter en seg start så chippade jag upp mig ganska bra och höll mig i topp 10 hela vägen, tills vi var 60 man kvar. Helt plötsligt så sitter jag som chiptolva mitt emellan 1:an och 2:an…suck. Får QQ utg och höjer tre ggr, roundfold till den jävla chipettan, som ställer mig (så klart). Han har AK och floppar esset, jag åker ut på 59:e plats och $64 på kontot… suck.

Ikväll blir det pokerträning på planthållargrejjen. Hej!

Det är två 40-åringar som har vuxit ihop till en enhet genom åren. Dom bor inte ihop, men borde kanske göra det. Dom gör nästa allt ihop förutom jobbet och när någon dejtar en tjej. Men till och med då så har Bill & Bull frukost ihop istället för med tjejen ifråga. Jaja, dom är hur som helst grymt roliga att hänga med och det pågår bara en massa pojklekar i deras samvaro. Vi brukar spela tre man och oftast runt fyra snabba turrar med 100-200 spänn i potten. Statistiskt sett så vinner jag hälften av dessa, mao så plussar jag. 

Tillbaka till nätpokern och min nya vän som heter PokerStars. Hahaha, nu kom jag på en sak som jag måste berätta om i min nästa blogg…det är en jättekul och gullig historia. Det är till och med något som PS skulle kunna ha i sin marknadsföring. Men ordning i ledet, tillbaka till ämnet. Som jag beskrev för två bloggar sedan har jag jobbat upp en minirulle från $30 till $600. Den växte ytterligare lite till $740 innan jag kastade mig ut i satellit-djungeln. Om ni inte vet det så kostar det att spela satelliter till exempelvis EPT. Det går ju att jobba sig upp från VIP-poäng, med då är stegen låååång innan man är i mål. Jag hoppade på $20 rebuy satelliter och det försvann $2-300 i ett nafs, utan att någon biljett landade i mitt knä. Då måste jag tillägga att jag inte gillar rebuys på nätet, men tycker att det funkar mycket bättre live. 

Det sjuka är att jag inte har några direkta mål på vad jag skulle vilja vinna en satellit till, dvs land eller typ av turnering. Mitt enda mål är att få resa någonstans och spela poker, två saker jag älskar att göra. Så när jag hittade en $100 freezeout (yeah) för finalen till EPT Monte Carlo, så köpte jag in mig direkt. Cirka 80 spelare och 16 biljetter till finalbordet…klonk! Var till och med topp tre i chips mest hela tiden. Finalen var i lördags kl 20.30 och jag hade inga direkta förväntningar. Hur ska jag som springer så dåligt live kunna klonka två turrar på raken som dessutom hänger ihop? Jag gjorde en Einstein-kalkyl och kom fram till att chansen var ungefär 3,5%. Ser inte bra ut….ajajaj!  

På fredagen spelades det deepstack på prylen, som man ska ha växter i igen. I vanlig ordning så gick det inte så bra. Hade ett sjukt sjukt dåligt kortsnitt, verkligen sjukt dåligt, men lyckades ändå hålla mig levande ett tag. När mörkarna var upp i 400-800 och 30 man hade åkt fick jag äntligen min första premiumhand. Utg+1 hade höjt till ca 2,4k och jag har bara 12k kvar. Jag har AA och minraisar hans bett till 5k. Han synar och brädan visar 79T. Han checkar och jag autoställer mina sista chips, blixtsyn och han lägger upp 88 för öppet stegdrag. Turn K och river 8….bye bye…

Det var inget snack om hans syn med tanke på min stack, men mitt liv “jag-som-bustar-med-KK-och-andra-höga-pocket-när-det-väl-gäller” fortsätter. Skulle han lagt sig om jag ställde??? 

Så nu är det äntligen lördag kväll och jag ska spela finalen det till EPT Monte Carlo. Solen skiner, min moppe står och väntar men vad jag egentligen vill göra är att parta. Jag har fått en biljett till Loveboat av en kompis och är skitsugen på att gå dit. Sydney spelar disco (gissar jag) och folk är fulla och glada och det är där jag också vill vara, inte sitta hemma ensam i soffan klickandes på en mus. Och med bara 3,5 % chans att vinna turneringen, så blir min plan att först åka hem till Bill, träffa Bull, ta ett par öl, leka lite, åka hem, busta och sen åka till Berns och Loveboat. Bra plan Ola! 

Tar med en Thai take-away, tre öl och en flaska bubbel och åker till Bill. Väl där spelar grabbarna Assassin Creed 2 på X-box och på bordet står ett par folköl, klockan är tre och det argumenteras ljudligt om vems tur det är att sköta kontrollen. Efter lite hoppandes på taken med lönnmördaren, så är det dags för våra supershorthandade sit-n go’s. Efter att tre stycken med 0,1k i inköp har klarats av, så avslutar vi förkvällen med en där vi dubblade insatsen. Ja du hörde rätt, vi dubblade till 0,2k i inköp. Vinnare? Svar: jag. Två av fyra igen. Därefter åker jag hem med fyra välförtjänta hundringar i plånboken för att värma upp inför kvällens kval till EPT’n. 

Med två öl och några småglas bubbel i kroppen, en kall sol och party i sikte kommer jag hem och öppnar en flaska vin. Dyrt, gott och rött var det. Efter ca 45 min så är jag chip trea av 170 startande och sex paket stod på spel. Det knäppa var att vinet snart var slut, så där sitter jag helt plötsligt och ”gillar läget” i turren, småfull och orädd. Behåller min position ändå till vi blir två bord och hamnar istället i en average stack position. Då börjar pulsen slå, men jag lyckas plocka ut en hyfsad storstack och var tillbaka på 3:e positionen. När vi spelar om bubblan, så fick jag en av mina få stora händer, nämligen QQ. Höjer upp i tidig position och vet att jag i detta läge bara får syn av AA, KK och kanske AK. Mycket riktigt så ställer en av de två shortackarna och jag är commitad till syn. Han visar AA.  Så är man chip femma med sju kvar. Men lite senare hamnar bägge shortarna i en trevägs all-in med chipleadern och paketet är ett faktum. Yihaaa…Monte Carlo here I come. 

Nu ska det tränas poker innan jag åker. Later!

Poker då. Ja eftersom jag inte KAN vinna live, så spelas det inte lika mycket längre, men måndagslaxen måste ju spelas. Så förra måndagen togs det ett skott och det kändes bra då jag hade den där sköna feelingen i kroppen. Jag var tokchippie i första pausen med ca 3,5 ggr startstacken. Vi var 85 som startade och det fortsatte att flyta på bra tills vi var var 16 st kvar. Jag har ca 100k och sitter på lilla mörken med blinds på 3/6k . Jag har 88 på handen och raisar till 25k efter en roundfold. Stora mörken börjar grymta och gnyler ur sig ”Ahhh, jag måste gå all-in med dom här korten” och ställer sina ~140k. Jag hade rätt med att han ”bara” hade två överkort efter att jag synat. Han visar AQ off. Flopp AK8, turn J och gissa vad det var på rivern? Yes, du gissade rätt, en tia. Runner runner stege efter att jag floppade settet och jag åker på 16:e plats. Det sjuka är att han som tog ut mig börjar argumentera hur jag spelar. Han syftade till en hand precis innan där jag valde att inte syna David (Rudholm) som jag satt i position på med 99, när han ställde in…

Annandag påsk, en vecka senare. Plats på Krukan och måndagslaxen igen med 76 spelsugna torskar. Hade samma goa feeling i kroppen som veckan innan, och det kändes som att det var dags för revansch. Jobbade upp mig genom ett antal halvstora potter till drygt dubbla stacken (53k) innan första pausen. Därefter fastnade jag där. Lite ner, sen lite upp och tillbaka till ~50k. Folk rök till höger och vänster innan vi var nere på två bord och Ferit Gabriellson kommer till bordet med ett berg av chips. Jag träffade inte min AQ hand jag raisade med och satt sedan med endast 31k kvar, innan jag fick A7 suited i sen position och ställde in. Ferit tog syn med QK off. Jag träffade A och han Q på floppen och min hand stod. Chipcount 63k, avg 63k. Ett varv efter pausen så var det round fold till mig på cut off, hittar A8 suited, ställer och får syn av Ferit igen. Denna gång har han 99 som står. På vilken plats åkte jag då? Jo just det…på 16:e! Svängde jag fel någonstans?

Det får inledas med ett konstaterande. Fy faaan vad det går dåligt för mig med pokern nu! Så ja, nu är det officiellt. Nu känns det bättre! Nej men så har det varit denna del av året för mig, även om några små framgångar såklart finns. Bl.a så vann vi i Team PokerSkull lagpokern härom veckan på Krukan, men utöver det och lite vinster i sidospel, så känns mitt liv just nu “jag-som-bustar-med-KK-och-andra-höga-pocket-när-det-väl-gäller”. Men likväl så tycker jag det är kul att spela poker live. Jag gillar verkligen att spela poker och jag gör det inte för att tjäna mitt uppehälle som tur är. Jag kan förstå hur det skulle kännas att vara beroende av att vinna konstant, uhhamej. Jag har råd att förlora på den nivån jag spelar på, men det skulle ju inte skada att lägga lite mer deg till rullen, eller hur?

Hade till skillnad mot denna låååånga motrigg ett vinstrace i höstas och slutet av året med bl.a fyra turneringsvinster på två veckor och mycket cashvinster på min USA-resa, vilket gav mig en rulle som nog räcker hela detta år.

Nu har jag i mitt vredesmod istället börjat klicka på datorn igen. Jag ”hittade” $30 på PokerStars och nästan för första gången så började jag spela cash online. Tog hela min rulle på $30 och satte mig på ett 6-manna 0,25/0,50 bord och som ni kanske kan gissa, så blev resultatet tvärtemot min vanliga plan att busta. Jag har hittat ”hem” i pokern, shorthanded cash and I love it! När jag har lite mer än dubblat upp på ett bord, så hoppar jag av och öppnar ett nytt. Man hittar alltid 2-3 fiskar på varje bord du sätter dig vid. Stängde klienten första kvällen med $150 på kontot. Detta var i tisdags, idag har jag 600 amerikanska dollar att leka med. Shorthanded passar mig och den range av kort som jag gillar att spela. Raise, re-raise, klonk…men vi får väl se om det håller i sig…  

I lördags så hade vi på PokerSkull en mycket trevlig jobb- och relaxdag, med en massa roliga händelser och människor involverat. Det började med en lunch med en av våra bloggare Kristoffer Willstedt och senare åkte vi till Grand Hotel för att träffa det mycket sympatiska Expektgänget, samt umgås och spela poker med Scotty Nguyen och ett gäng andra inbjudna. Vi gjorde även en personlig intervju med Scotty, som snart kommer publiceras här på PokerSkull. Hade ett long lasting bet med Scotty på 500sek som jag vann…hehe. Det måste ju innebära att jag är bättre på poker än honom, eller hur? 

Efter Expekt-eventet tog vi NordicBet limousinen till Gamblerz för lite sidospel. Där var det fullt ös och ca 50 pers var där för Super Poker Weekend. Där lyckades iaf en viss man, som säger sig bli kallad ”Tajt-Matte” att busta ett 2k inköp för mig med K2 mot mina KK på en 10-hög flopp. Jag nästan pottbettar efter flopp och han synar med träff på 2:a och gissa vad turn var…..x#@¤$z. Så tajt var han. Sedan lyckades jag dessutom bli bluffad i en stor pott av PAF Henke…men där måste jag säga att det var bra spelat Henrik! Efter det fick jag nog med vin och utdragningar, så det bar av hemåt efter en riktigt trevlig kväll. 

Later!

Fick ett tips av en kompis i LA att det skulle vara bra poker i Palm Springs. Det visade sig också att en annan kompis skulle till dit över helgen för att jobba, så jag bestämde mig för att hänga på honom. Då det ligger ca 2 timmars bilresa bort, så tänkte jag att det var en bra idé att kombinera resan med att shoppa lite på Desert Hills Premium Outlets, som ska vara det bästa i LA-området.

Jag förberedde mig också med att ringa runt för att undersöka var den ”bästa” pokern fanns i Palm Springs. Alla svarade samma sak, Agua Caliente Casino i Desert Palms. Vi hittade en sweet deal för boendet och bokade in oss på ett rum på det enorma Marriott Resort & Spa.

När vi anlände runt sjutiden till ”Varmvatten-kasinot”, fick jag en smärre chock. Tio pokerbord ihopknökat på en väldigt liten yta, mindre än lokala klubben Gamblerz i Stockholm. Borden var fulla och vi satte upp oss på väntelistan för $1/3 TNL med ett cap på $300 buy-in.

En Tanquerey Tonic senare, fick vi så till slut plats på ett bord och för $200 fick man 100st chips á $2. En valör, I like! Som vanligt så sitter jag och pratar med alla runt bordet, men efter två Tanquerey så var det till och med lite värre än vanligt…

Tjugo minuter in i spelet så får jag AA, och börjar inse att jag gillar deras ur tidiga positioners överbettningar. Jag sitter efter denna handen med en dryg uppdubbling och cirka $400, totalt tio stycken 20-chips staplar och får nästan samma känsla som när man gått långt i en stor turnering. I like…

Sedan sitter jag och bluffar, raisar, köper kort och vinner mest hela tiden. Jag har nu arton staplar med chips och undrar så smått om det är finalbordsdags snart???

Vi spelar på ett niomannabord och fem av mina ”bordskompisar” är över 63,5 år gamla. Slipade seniorer som spelat länge. Verkar det som. En man berättar om WSOP för 15 år sedan. Han ”kännner” alla stora namn….haha. Det sitter ytterligare två män, en runt 35 och en 25-åring, som tror han är korthaj. Tyvärr får korthajen köpa in sig två gånger till innan han ger upp. 35-åringen ger också upp, men bara för att han inte vunnit en pott sedan jag kom till bordet. Jag går hem runt 02.00 efter en supertrevlig kväll och växlar in 19 fulla staplar ($760).

Kvällen efter så rullar vi in vid sextiden. Lika fullt som dagen innan, men det tar bara ett halv glas TT innan vi sitter ner och spelar. ”Hi” säger jag glatt till tre personer som jag lärt känna dagen innan. En av dem är 35-åringen, som ler tveksamt och börjar skruva på sig.

Med samma mönster som dagen innan så dubblar jag snabbt med en stege som satt på turn. Trots att det inte var 35-åringen som var med i handen, så gav han upp med kommentaren ”I just can’t do this again. Bye!”. Undrar vad han menade?

1. Att jag pratar för mycket
2. Att han inte vinner eller orkar med mina ”amerikanska” överbett
3. Att hans fru sms’a och sa att han måste åka hem

Kvällen slutade ännu bättre än föregående och jag växlar in 21 staplar motsvarande $840. Totalt sett en vinst på två kvällars poker på sammanlagt $1200. Klart nöjd på så förhållandevis låga nivåer.

Hej då alla farbröder i Palm Springs and see you soon again…

Hustler…inte bara nakna tjejer?

Sista pokerkvällen och det tredje casinot på resan landade på Hustler Casino i Gardena, nära Redondo Beach. Spanade in en daglig turnering med $100+$25 buy-in, med 4k i startstack plus att man för $10 kunde köpa in ytterligare 2k chips direkt. Utöver det så fanns det en add-on möjlighet för $100 motsvarande 6k chips.

Casionot är ganska trevligt och har mer av en Las Vegas stil och känsla, än det jag sett i övrigt med kristallkronor, plysch och ganska prålig inredning. Tyvärr var det inte fullt så sexigt som jag hade hoppats på. Det är ju Hustler trots allt…

Här kände jag att standarden på spelarna var riktigt bra. ”Normala” utg raise, bra analyser av händerna som spelades etc. Jag fick genomgående bra kort utan att nästan prestera något alls. Stacken krymper och jag gör min add-on på 6k. Har ca 6,5k, när jag får KK och dubblar upp i sista handen innan paus. Sitter tajt med min stack och vinner några småpotter. Vi var drygt 70 spelare som startade och när det återstod 36, så får jag i tidig position AQ suited. Jag raisar och stora mörken ställer med AJ off. Självklart får han en J på floppen, inget mer händer och slut på äventyret för denna gång.

Tack Mr Flynn för ett bra casino!

Så var det dags för min årliga Los Angeles resa. Jag brukar åka ca två veckor varje år och bor då hos min kusin, som bott i USA sedan 1982, i hans hus i Studio City. Vi brukar bara spela lite homegames, men jag har hittills inte varit runt på de olika casinon som finns i LA. Nu var det dags!

Jag landande fredagen den 18:e december och hade planerat att spela på Commerce Casino, som är det största pokercasinot i världen (säger dom iaf). Varje fredag har dom en TNL $30k Guaranteed freezeout med en 210$ buy-in, och då nästföljande fredag i USA var julafton, så var detta min enda chans att spela turneringen, trots att jag visste att jetlagen skulle slå mig i pallet likt en klubba runt 8-9 tiden.

Satte mig i hyrbilen och iväg i värsta rusningstrafiken, vid halv fem tiden (turneringen startade kl. 18). Det tog mig en och en halv timme, när det bara borde vara en 25 minuters resa. Joggar från parkeringsplatsen och kommer fram till anmälningsbåset två minuter i, och blir överlycklig då jag ser att bara ca 30-40 pers som sitter och väntar på att turneringen ska dra igång. Jag hade från bilen på vägen dit ringt och kollat om man kunde anmäla sig per telefon och fick svaret att det inte gick. Så jag gjorde ett snabbt överslag och tänkte ”Yihaa…vilket satans övervärde det här blir. 210k SEK och kanske 50 spelare. Måste bero på julhelgen….”. But no f-ing way! Tydligen glömde de berätta att man kunde regga sig ända upp till minst en timme in i spelet. Vi blev totalt 185 pers och prispotten slutade på dryga $33k.

Äntligen startade turneringen och min första bekantskap med hur jänkarna spelade turneringspoker. Rent allmänt så var det få denna kväll, som kändes som riktigt slipade pokerspelare. Först trodde jag att alla försökte stjäla mörkarna. men detta visade sig vara ett fenomen. Det som händer är att man utg eller på väldigt tidigt position 4-5 bettade mörken och ofta fick ett sånt bett 2-3 syner. Det tog ett litet tag att vänja sig vid detta beteende, men när jag förstod att det inte alltid betydde JJ eller bättre, så kändes det lite bättre.

Jag hankade mig igenom turneringen (som vanligt), utan att vara en storstack någon gång, men när vi var ca 40 spelare kvar så började jag träffa bra och självförtroendet växte. Med ca 25 spelare kvar så började jag plocka ut mina konkurrenter en efter en, och sammanlagt slog jag ut sex personer innan finalbordet. Därefter tog allt det flyt jag haft helt och hållet slut. Stacken krympte och jag nästan halverade min stack med QQ mot en A10 all-in preflop.

Lite senare får jag 88 och slår om på mittposition och får en syn. Floppen visar 237, med två klöver. Min amerikanska fiende fick sitt färgdrag och vi hamnade all-in. Givetvis satt färgen och jag åkte ut på 5:e plats och kunde växla ut $1380. När jag trött och jetlaggad körde hemåt, så kändes det trots allt bra. Detta skulle bli en bra LA och pokerresa…..

Måndagen den 21:a satte jag mig i bilen för att åka till casinot igen. Denna gång blev jag tvugen att åka tidigare. Sparkade igång navigatorn på bilen, knappade in Commerce Casino och rullade iväg vid fyra. Två timmar hade jag nu på mig istället innan det började, trots att jag nu kände till möjligheten att “regga-sig-sent-går-himla-bra”. Nu tog det bara 35 minuter, så jag hade en dryg timme att döda innan den dagliga $55 TNL + 1 rebuy startade.

Jag gick runt bland alla cashbord och kollade in vilka spel som erbjöds. Det fanns allt….. Omaha Hi, Hi/Low, Lowball, 7-card Stud etc. På ”avdelningen” för $10-20 hade de säkert 25-30 bord, varav hälften var igång vid 5-tiden. Till slut valde jag ett $5-10 TNL med $400 buy-in. Vi var sju spelare vid bordet och man slipper tydligen att posta mörken, när man hoppar in i spelet.

Andra handen får jag KK och utg har 3-bettat mörken och jag trebettar hans raise. Alla lägger sig och han ställer in sina ~$320 med QQ. Tackar tackar! Handen efter får jag AQ och jag raisar till $30 och får två syn. Flopp AT7 regnbåge, jag bettar $70 och potten åker raka vägen till den långe svensken, som inte kan hålla käften. Efter det lämnar två snubbar bordet och det stängs ner!!?? Tre händer och +$410 på 12 minuter. God bless America!

Egentligen var det bra tajming, då turneringen snart skulle starta. Gick och köpte mig en öl, och satte mig vid den plats, som man automatiskt blev tilldelad när man reggade sig i receptionen. 2000 i startmarker med 20 minuters nivåer, som startade på 25/25. Satt tajt och spanade in bordet med alla jättehöga utg raise som jänkarna envisas med. Första handen jag raisar med är AK på 50/100 nivån. Får tre syn och floppen visar KT8. Jag checkraisar knappens potbett efter att mittposition checkat och knappen lägger sig. Gör det obligatoriska add-on/re-buy inköpet på 4k marker för ytterligare $50.

Sedan händer inte mycket förrän jag floppar en stege med 68 suited i en 5-manna limpad pott. Får A9, träff på 9, med mig på en all-in efter att jag checkraisat hans bet. Player out! Vi var nu drygt 30 man kvar av 82 startande, inget speciellt händer mer än att stacken krympte något tills vi var 13 spelare kvar. Jag får AQ i hjärter och raisar i tidig position och alla foldar till stora mörken, som ställer all-in. Jag har redan commitat 1/3 av stacken så jag synar. Han visar AJ off. Flopp J87 och ingen Q kommer på sista två. Inte mycket att göra…

En annan reflektion jag gjorde dessa två speldagar är att man ofta överbettade potterna, ibland nästan dubbla potten. Speciellt när potten inte är så stor innan floppen. Jaja…cashfasoner i en turnering. Har du spelat på Commerce? Vad är din erfarenhet?

Jag heter Ola Billmont och är en av personerna bakom denna sajt. Till skillnad från de flesta andra, så kommer inte jag vara en reguljär bloggare, utan mest skriva om enskilda resor eller event.

Min yrkeskarriär har innefattat ett antal företag som jag varit med om att grunda och bygga upp. Bl.a PersiennGruppen, Klara (inredningsbutik), Lads (en reklambyrå), Pretty Good Life (ett ganska omfattande internetprojekt på ”den gamla goda tiden”) samt Adder (displayer) och nu detta inom spelindustrin.

Har alltid rest mycket både i arbetet och för nöjes skull, så kraven för en spännande resa har ökat avsevärt med åren. Jag hade en period då jag åkte till en stad i Europa, bara för att se en konsert, men attans vilket kul sätt det är att resa på. Nu är det mer möjligheten att kunna kombinera ett intressant resmål med att få spela poker som får mig att ticka. Min kommande första bloggpost handlar just om min semester nyligen i Los Angeles, där det blev lite all-in moments.

Jag började spela poker på nätet för 5-6 år sedan och då var det mest PokerLoco klienten som fick jobba. Hann med några besök på Sviten, innan det klappade igen, men då var jag redan såld på pokern. Sedan dess har det varit livepoker som gäller och främst turneringar. Den enda större turnering jag hunnit med hitills, var Pokerstars Baltic Festival i höstas, som var ett mycket bra arrangerat event. Där gick det hyfsat i main event och jag slutade på 53:e plats av 307 efter några bad beats, men jag vann däremot sidoturneringen. Jag fick också mina första “5-minutes-of-poker-fame” under main eventet, då jag slog ut hockeylegenden Mats Sundin.

Jag hoppas att ni besökare kommer att gilla det som produceras här på sidan och vi är alltid tacksamma för feedback på hur vi kan förändra saker till det bättre.

Vi ses vid pokerbordet!

Ola