PokerSkull - a no brainer!! » CC-Tomten

Tack för mig! Nu går jag vidare mot nya mål…

CC-Tomten — Fri, 08 Apr 2011 13:30:44 +0000

I och med att jag fått slutat plugga och börjat jobba har livet förändrats ganska drastiskt – framför allt har jag inte alls den tid jag hade innan. Det är en enorm skillnad mellan att jobba och plugga, eftersom att plugga för mig i praktiken innebar att jag arbetade effektivt kanske 20-25 timmar i veckan. Nu jobbar jag 40 timmar och har runt 7,5 timmars restid till och från jobbet varje vecka, vilket gör att saker jag kunde prioritera tidigare nu kommer få stryka på foten. Det blir mindre poker, mindre slappa runt och mindre av det mesta förutom att jobba.

Ni förstår vart jag är på väg – det här är med största sannolikhet min sista bloggpost här på PokerSkull. Det finns helt enkelt inte tillräckligt av blandningen tid, ork och lust längre för att skriva – och dessutom spelar jag betydligt mindre nu för tiden, vilket gör att det finns mycket mindre material att ta av. Från kanske 30 timmar poker i veckan till en eller två kvällar, det är en ganska drastisk förändring. Därför har jag tagit beslutet att sluta skriva, och beslutet är inte jätteenkelt även om det känns rätt. Jag har fått många kommentarer av er som läst och vet vem jag är – allt från dealers och brushar till andra spelare, välkända som okända. Vill passa på att tacka för era kommentarer och kritik, det har varit kul att få feedback på det jag skrivit om!

För att fortsätta på det lite högtravande spåret kan jag ju också passa på alla som gjort mitt bloggande möjligt – killarna på PokerSkull, alla fiskar som gjort att jag kunnat gå hem nöjd oftare än sällan, alla bra spelare som fått mig att tänka till ett varv eller två till, alla trevliga spelare som gjort kvällarna på CC roliga och intressanta, större delen av personalstyrkan på Casino Cosmopol som är trevliga och korrekta trots att vi spelare svär, gnäller och klagar på er, alla underliga filurer man stött på under sessionerna och sist och absolut inte minst er jag lärt känna genom pokern som jag numer räknar som vänner och inte bara ”pokervänner”. Ni är grymma, förutom när det kommer till poker. Där kommer ni alltid vara fiskar..

Så, tiden är alltså kommen att tacka för mig. Det har varit ett sant nöje, men det är dags att kila vidare. Lycka till allihop, förutom när ni spelar mot mig – för det hoppas jag att ni snart kommer att göra! Är ni sugna så vet ni var jag finns…

IRL-klonk!

CC-Tomten — Tue, 15 Feb 2011 14:30:05 +0000

Efter fem års plugg, ett otal tentor och fyra jobbintervjuer hittade jag äntligen rätt och klonkade ett jobb jag ville ha. Känns otroligt skönt att det gått så lätt, eftersom det i genomsnitt tar 13 intervjuer för nybakade psykologer att få PTP-tjänst och 40% tvingas flytta utomsocknes. Visserligen fick jag jobb en bit hemifrån, men det är inte värre än att jag kör dit på mindre än en timme och det känns ju rätt standard att ha en timme restid som Ståkkålmare, så det kan jag ta. Bara det faktum att jag (om jag inte gör bort mig) har legitimationen om ett år och då kan söka ”riktiga” jobb känns jäkligt bra, eftersom varken jag eller frugan blir yngre och vi hoppas på att ha barn de närmsta åren. Skulle kännas rätt bra att ha fast jobb att vara pappaledig från. Med lite tur kanske jag till och med kan och vill stanna på ”nuvarande” arbetsplatsen som är i precis den kategori av mottagningar jag vill jobba på, och trygghet och kontinuitet är ju något vi pokerdegenerates värdesätter.

När det gäller pokern har den gått upp och ner, hittills i år ligger jag kanske 17 inköp upp. Har även suttit lite på 50/50. Som ny där och med respekt för de pengar det handlar om blir jag väldigt tajt, och det får man ju höra en hel del. Igår fick jag säkert ett trettiotal kommentarer om att jag ”lika gärna kan gå hem” och liknande från Action Jackson på andra sidan bordet som spelade 50% av händerna. Jag tar inte åt mig men det kan vara rätt tröttsamt att höra, och då är det rätt skönt att se honom lägga upp tolfte 40bb-inköpet för kvällen och säga något om att det är så jävla sjukt att hans A9 inte får stå (?) mot 78s och TT.

Det är rätt fascinerande att man på både 20/20 och 50/50 på CC kan sitta med spelare av den kalibern samtidigt som man sitter med riktigt vassa killar. En av de som jag har mest respekt för på CC satt på samma bord, och när två spelare får in det med AsKs mot 9dJd på KdTs8d-bräda fäller mannen med AK kommentaren om att han leder. Den här killen säger då: ”Nej, XXXXX leder. Han har typ 54% equity”. Mycket riktigt, en snabb koll på oddskalkylatorn ger att han har 54,14%. Rätt träffsäkert om man får säga så. Lite skillnad på det och herrn som får in det med AJo mot min AKs, klonkar J och vinner potten och sen säger att ”Ja, men det är ju rätt jämnt. Jag har ju åtminstone 45%…” Jag spelar såklart gärna mot den typen av lirare, men när man spelar mot en sådan och har två riktigt vassa lirare bakom sig som båda har 20k i stacken är i alla fall jag inte riktigt lika sugen på att gå in och svinga med marginella händer…

Att ljuga eller inte ljuga? Det är frågan…

CC-Tomten — Fri, 28 Jan 2011 11:30:01 +0000

När jag går till CC är det definitivt för att bland annat ha en trevlig kväll, men inte bara – att ta pengar från andra är ju något av ett huvudfokus (no shit). Vilka medel får man då ta till för att göra detta? Är det ok att ljuga? Att medvetet bete sig som ett svin för att få folk att tilta? Vad gäller att ”ljuga” (sätter det inom citationstecken eftersom jag tycker det är en del av spelet) aktualiserades frågan för ett tag sen. Några på det bord jag sitter på pratar om att vara ärliga, då en av casinots sämre regs pekar på mig och säger att ”Han där brukar ljuga. Han sa en gång att han inte hade stege, och när jag gick all in på river synade han med nötstegen!”. Jag visste inte riktigt hur jag skulle bemöta detta, eftersom han uppenbart blivit frustrerad/besviken över detta. För mig är det självklart att man gör det mesta man kan för att vilseleda eller förvirra motståndaren och i förlängningen vinna pengar.

Att säga vad man har eller inte har är definitivt en av de saker jag pratar om för att göra detta, framför allt med fisken som man vet inte tänker allt för mycket på vilken linje man hållit i handen eller vid tidigare spel. För mig är detta en del av pokern, och är definitivt inte något man ska dra paralleller till övriga samvaron från. Han tyckte uppenbarligen inte likadant, eftersom det säkert var en månad efter det att handen han pratade om hade utspelat sig och han fortfarande gick och tänkte på det. Vi pratade lite om det, och kom fram till att han inte tyckte att man fick luras vid bordet eftersom det var ojuste, men att han nog gör rätt i att inte tro på allt jag säger så länge vi är i en hand med varandra…

En annan diskussion angående pokeretikett är klart närliggande – den om att lova att visa korten (om den andra spelaren lägger sig). Jag kan verkligen inte motivera varför, men här tycker jag nog att det är lite dålig stil att inte visa om man väl lovat att visa. Varför kan jag inte motivera – precis som i tidigare situationen kan man ju säga att man visar för att få den andra att tro att man leder (eller att få den andra att tro att man vill att han ska tro att man tror att han ska tro att yada yada) och det är ju definitivt en del av spelet. Jag har inga rationella argument till att detta skulle vara sämre etikett än att ljuga om sin handstyrka, utan det är ett rent känslomässigt ställningstagande. Vad tycker ni som läser, är det same same but different eller är det olika saker?

Generellt har pokern flytit på som vanligt på senaste tiden. Lite upp, lite ner. Spelade dock en i mitt tycke intressant hand för några dagar sen. Jag (kanske 6k i stacken) sitter UTG och limpar in, precis som 3 spelare efter mig, blindarna checkar ner.

Floppen kommer TJ4, två spader. Jag checkar, en spelare betar ut 120, och en duktig lösaggro reg (lite mindre än mig i stack) på BB synar. Jag slår om till 400, båda synar.
Turn kommer en röd sjua. Reg slår nu kanske 1100, och jag slår om till uppskattningsvis 2800. Spelaren efter mig foldar, regen kallsynar med 2k bakom.
River kommer en 4, han checkar och jag ställer in.

Efter mycket om och men lägger han sig och säger att han hade 89 (!?). Apropå att ljuga om vad man har så har jag svårt att se att han kan spela turnnöten så, och dessutom vika på river även om parning såklart är vidrigt att se. Frågan är vad han har, vad tror ni? Är det ett bustat flushdrag som han spelar teater med på river, eller kan man verkligen vika stegen här?

Utanför pokern är det fortfarande mycket osäkerhet kring framtiden, även om jag har stora förhoppningar om en arbetsintervju jag nyligen var på. Det känns som att jag är favorit till att vinna den ”handen”, nu gäller det bara att inte bli utdragen på rivern. ”En gång i livet” som det så fint heter…

Snart jul – då är tomten upptagen!

CC-Tomten — Sun, 19 Dec 2010 15:30:06 +0000

Känns som att det var en evighet sedan jag skrev, och det beror till störst del på en ganska saftig ökning av arbetsbelastningen på senaste tiden. Det är inte bara nissarna som jobbar, utan även tomtefar har haft en del att göra så här månaden innan jul. Att skriva en examensuppsats innebär ju tyvärr inte bara hårt jobb utan även en hel del huvudkliande och frustration över att man inte kommer någonstans med den statistiska analysen som är allt annat än lätt. Blir det mixed Anova, Manova och hur ser det ut med faktorladdningarna? Usch och fy, man skulle valt en praktisk yrkesbana. Kanske man skulle passa bra på fiskebåt?

Det har förutom plugget såklart också varit en del poker, och kortfattat kan man beskriva det som att jag hade en ganska jobbig period i november där jag tappade kanske 15 inköp innan det vände uppåt igen, och nu har jag nästan arbetat tillbaka det tappet och känner att jag i alla fall inte är den största fisken på CC även om jag kände mig som en efter en hand för några veckor sen – även om fi kanske inte heller spelar helt klockrent.

Handen börjar med att en lös spelare som jag sett innan men inte hade någon koll på hur bra han är raisar till 120 från utg+3 och får en syn bakom. Jag tittar ner på QQ på knappen och höjer till 460 med 1500 bakom. Båda spelarna synar, och floppen kommer As9h5d. Det blir rundcheck, och turn kommer fina Qs. Det checkas fram till mig, och jag får en idé att checka för att inducera bluff. River kommer 3s, vilket kompletterar färgen. Lösa killen tänker lite och betar ut 1200. Herrn bakom viker, och jag kommer väldigt sällan vika mitt set mot en aggressiv spelare på CC. De händer som känns hyfsat rimliga att slå mig är slowade AA, eller 78s-TJs, men väldigt mycket oftare borde jag ha den bättre handen här. Vi får in det, och killen semislowrollar upp 2d4c. Ouch. Visst, jag kanske ska beta på turn för att inte ge gratiskort, men kom igen? 24o för ¼ av effektiva stacken pre oop? Only at CC.. Samma kväll fick jag in det pre med KdJc mot KsTd på floppen Kc7c2c. Turn Th och river blank. Vissa kvällar är en 90-10 situation 10-90. Den bara skulle komma och skicka ner mig på 7,5k back på kanske 90 minuter. Oh happy days..

Lite som jag kände mig då måste en kille jag spelade mot känt sig en annan kväll. Inom loppet av en timme fick jag in det mot honom fyra gånger och vann alla. Det började med att vi får in det med TT mot AA på Txx-flopp, och mina tior får stå. Bara någon hand efter degar vi med A3 mot J3 på 336-flop, och esskickern får spela. Ytterligare några händer senare plockar jag upp AdKd utg och limpar. Utg+1 betar 100 och fem spelare tar syn, bland annat han (som fjärdeman). Jag slår om till 780, alla foldar fram till honom och han instalastar. Jag synar, och K på flopp och A på turn knyter ihop säcken. Han visar upp 66 och säger att det är ”helt sjukt”. Jag kan hålla med om att det är jobbigt att torska 7k mot en och samma spelare på några få händer, men jag vet inte hur stor del av min limpraiserange han slår. Har han riktig tur (som nu) har han en coinflip, men i en situation som den har jag bra mycket oftare högt PP, och då drar han rätt kallt..

Nu ska jag in till CC för näst sista gången innan julafton, och vi får hoppas att det blir en liten lilljul. Söndagar brukar kunna vara rätt så bra..God jul på er alla! HO HO!

Ut i den kalla verkligheten…

CC-Tomten — Fri, 12 Nov 2010 09:30:18 +0000

Jag har precis varit på min första jobbintervju efter utbildningen. Tjänsten verkar bra, men det är ett stort aber vad gäller tjänsten. Den är inte i Stockholm! Inte ens nära. Skulle jag tacka ja skulle jag få ett intressant och utmanande jobb i ett år, men tyvärr i en håla. Dessutom ligger stället inte mindre än 3,5 timmars bilfärd från Stockholm (i alla fall utan medvind och hemlängtan). Det skulle innebära inte bara att jag skulle minimera mitt pokerspelande, utan även mitt sociala umgänge under ett år. Bor man en i en håla 30 min från närmsta håla som man med hyfsat gott mod skulle kunna kalla tätort, är nog inte möjligheterna till socialt liv de bästa – framför allt om man inte anstränger sig, vilket jag misstänker att jag inte kommer göra eftersom jag i så fall kommer vilja flytta hem till Stockholm efter att tjänsten är avklarad.

Det är trots allt här jag har min kära, mina vänner, min lägenhet och resten av mitt liv. Om jag inte anstränger mig att hitta vänner kommer mitt liv under vardagarna i ett år gå ut på att jobba och sen fördriva tiden bäst jag kan. Vilket troligen skulle innebära typ simma, kolla på serier/film och kanske spela nätpoker fram till dess att det är fredag och jag får åka hem – och det är ju inte direkt någon tillvaro man får ståfräs av. Lutar åt att jag tackar nej och tar risken att stå utan jobb ett tag, vilket visserligen är en situation jag skulle överleva, men jag är ju trots allt en människa som VILL jobba. Jag vill känna att jag gör något för andra, att jag gör skillnad – något jag inte kan påstå att jag gör vid pokerbordet. Jag vill ha ett svennebananliv med 1.83 ungar, bil och 230000 i studieskulder. The Saga continues…

När det kommer till pokern hade jag min kallaste helg på riktigt länge. Fick två premiumhänder på 18 timmars spel(KK & QQ), och de vann jag lite blinds på. I övrigt så var det K3 hit och Q6 dit, och helgen slutade på ett inte alltför rosendoftande back. Den kanske kallaste handen var den sista när jag ställer mot bordets lösaste fisk som precis innan ställt in 1900 pre med K6o mot bordets två tightaste och dragit ut.

Jag plockar upp J7 på BB och får se floppen JJ5. Checkar flopp och lösgubben checkar bakom.
Turn 8. Jag betar, han slår om. Jag som vid det här tillfället kanske inte spelar optimalt ställer eftersom jag ändå inte kommer vika min triss här – inte mot det här motståndet. Mot många andra, visst, men inte här.
River kommer Q och herrn visar upp J9. Oh happy days! Sedan var det bara att gå hem och skämmas och ladda batterierna för en annan kväll…

Nästkommande helg ska jag ner till Malmö/Lund, och möjligtvis blir det ett besök på Casino Cosmopol Malmö och lite CG. Får bara hoppas att det finns plats för det nu när Malmö Autumn Poker Week. Wish me luck, I need it!

Spela mindre, psykologisera mer?

CC-Tomten — Fri, 22 Oct 2010 12:30:14 +0000

I och med att jag snart är klart i plugget är det dags att söka praktiktjänstgöring, som man måste göra i ett år innan man får sin legitimation. Tyvärr är det så att det är väldigt populärt att göra detta i Stockholm, vilket gör att konkurrensen om platserna är hård. Det finns dessutom inte sådär jättemånga platser, vilket gör att jag måste fundera på alternativet att tillfälligt söka mig till en annan stad, bli särbo, hyra en sunkig etta i någon förort och spela betydligt mindre poker. Visserligen hade jag ändå tänkt minska på pokern i och med att jag får ett jobb att försörja mig med, men om jag skulle flytta till Västerås är det inte direkt så att jag kommer kunna glida in en stund en onsdagkväll, utan det kommer bli på helger jag spelar i så fall.

Detta känns rätt dubbelt. Å ena sidan blir det skönt att få lite vettigare dygnsrytm, slippa de gånger jag ibland suttit kvar ”bara för att det är så bra värde” och känna att jag kommer vidare i livet. Å andra sidan kommer jag sakna den sociala biten och själva pokern de gånger jag känner att jag verkligen spelar och inte bara sitter och väntar på rätt läge och foldar mig igenom hand efter hand. Precis som med mycket annat i livet har pokern sina för- och nackdelar, och som student har det varit mycket fördelar. Det är rätt bra extrapengar, och det är ju lätt att bestämma när man går dit och hem (i alla fall dit…). Tyvärr är det kanske inget man skriver på CV:t nu när jag söker jobb. Det vore väl en sak om jag sökte jobb som riskanalytiker eller liknande, men i psykologskrået tror jag att det tyvärr finns rätt många som inte förstår sig på vad poker är utan ser det som ett spel mer likt roulette än det taktiska, matematiska och psykologiska spel som det faktiskt är när det spelas som bäst.

Sen senaste posten har det inte blivit något spel, men jag hoppas på att det blir homegame ikväll med några av de mer frekventa besökarna på CC. Det är precis lika mycket prestige på spel hemma som på CC, men det kan ju kännas skönt att det inte behöver kosta så mycket pengar när man spelar med polare, och dessutom är det ju inte fel att spela i en annan miljö ibland och fokusera lite mer på den sociala aspekten än vad man gör på CC. När jag går dit är ju det primära målet trots allt att tjäna pengar. Det är ju självklart kul om man hamnar med några trevliga tjommar på bordet, men jag måste säga att jag hellre har dåliga fiskar än trevliga hajar på bordet, även om en blandning ofta är att föredra så länge jag har hajen till höger om mig…

Runner runner funkar bättre med hela tår

CC-Tomten — Mon, 18 Oct 2010 10:00:50 +0000

Äntligen har jag kunnat börja använda tårna igen, och det är jäkligt skönt. Visserligen innebär det att jag har 8 squashmatcher som måste betas av på mindre än tre veckor. Ska väl funka, men det är inte helt lätt att få det att passa med plugg, (motståndarens) jobb och det faktum att jag är för otränad för att kunna prestera max flera dagar i rad. Två dagar funkar, men den tredje känns benen som spaghetti och huvet hänger med lika bra som Sverige hängde med Holland i senaste kvalmatchen. Hur som, det här ska inte bli någon ”pluswhine” – jag är hel, hyfsat ren och springer som en gud i pokern. Jag kan liksom inte missa. Bland annat var jag på ett homegame i helgen som storfisken Ola Billmont styrt upp. Efter att ha ställt in med två drag (båda med J9o på flopp med öppet stegdrag) och träffat båda, floppat färger och andra monster kändes det som att det måste ta slut någon gång. Jag plockar några händer senare upp KQ utg, höjer upp, får 2 syn. Floppen kommer 47Q, och i en superturboturre i ett homegame släpper jag inte tp(nästan)tk om jag inte blivit trebetad pre, och allt åker in på flop (jag bet, raise, jag ställer, syn). FI har Q4 för floppat tvåpar, och någon i gänget säger ”Ja, nu kommer det väl en sjua eller runner runner tvåpar”. Turn = 7. Ibland är det lätt att spela poker! Eller ska jag säga lotto?

Vidare till CC, där jag spelade en rätt konstig hand. Jag limpar TJ utg, och det blir 6 spelare till flopp. Floppen kommer 489 regnbåge, det checkas fram till CO som betar 200. Tre syn efter honom, och jag tänker ta en syn. Ni som spelat på CC vet att markerna ibland klibbar ihop, och just detta hände mig. Jag tänker kallsyna, men en marker för mycket hänger med in och totalt slänger jag in 300, vilket gör att jag måste komplettera till en komplett raise (400). Jag gör detta, och CO slår om till 1000. Han har så pass mycket bakom att de implicita oddsen dikterar en syn (han har kanske 3500 bakom, det ligger 2120 i potten och jag ska in med 600 till). Jag är rätt säker på att jag får in allt om jag klonkar, så jag synar. River är vackra Q, jag checkar och han betar ut 700. Jag slår om till kanske 2600, och han synar efter kanske 2 min stek om vad jag skulle kunna ha. River kommer ett blankt ess och jag ställer in, och han säger att han måste syna eftersom det bara är stegen som slår honom. Inte helt stolt över hur handen gick till visar jag upp nöten och han muckar. Bara några händer senare floppar jag set(66 på 56T), checkar och ser turn som är A. Jag hamnar all in mot samma kille som turnat toppar och ställt in i en kombination av ”jaga back” och tilt. Springa bra > spela bra, så att säga.

Nu till helgen är det SWOP, och det ska erkännas att jag är riktigt sugen, men jag har ju alldeles för lite livevana för att kunna mäta mig de i turneringssammanhang stora pojkarna. Det vore väl en sak om det var 10k i inköp, men 20k är ändå 10 inköp eller en moppe som jag är riktigt sugen på att köpa. Jag hade aldrig någon som femtonåring, och nu när jag snart är 15×2 kanske det är dags för att lindra trettioårskrisen lite. Det får bli till att vänta till nästa SM och se om jag är sugen då. Skulle det vara så att nån av er läsare har 20k att lägga ut på en stake (pun semiintended) så är ni välkomna. Jag menar, ni har säkert gjort sämre spel än så i era liv…

Finalbord i studierna!

CC-Tomten — Wed, 13 Oct 2010 09:20:28 +0000

Just nu är det rätt mycket som ska göras utanför pokern, och framför allt är det slutspurt i plugget där uppsatsen tar tid och ork. Idag var jag exempelvis tvungen att åka hemifrån innan 07.00 för att hinna med det som skulle göras – och för någon som varit student i fem år och snarare är van att somna vid den tiden känns det som en mindre bedrift att bara komma upp ur sängen kl. 6 på morgonen.

En av de saker vi gör för att uppsatsen ska bli klar är att funktionstesta barn med delar av ett s.k. intelligenstest (WISC-IV för den som är intresserad). Ibland när man testar barn får man höra saker som” 3, 4, 5, många…” och ”behöver man kunna det här?”. Det är med andra ord inte så hiskeligt långt från hur man hör eller förstår att vissa som spelar poker resonerar vad gäller exempelvis outs/oddsräkning. Ibland blir man lite mörkrädd när man inser hur lite folk som spelar väldigt mycket faktiskt kan.

För inte allt för länge sen så kom jag och satte mig vid ett bord på CC där det satt 2-3 semiregulars. Av någon anledning börjar de prata om mig, och en ny kille frågar om jag är bra. Då svarar en av semiregsen att ”Han är proffs, så akta er. Han kan räkna outs och sånt”. Killen som frågade såg minst sagt konfunderad ut – antagligen för att han antog att man om man spelar 20/20 kan just detta. Jag misstänker att det inte är förbehållet oss ”proffs” att kunna räkna enkel multiplikation…

Nu till helgen ska vi åka till London med delar av klassen. Det innebär min andra helt spelfria helg, vilket faktiskt känns rätt skönt, även om man såklart missar massa värde. Visst har jag tänkt en del på poker, men det är inte så att jag inte känner att jag ”egentligen” måste åka in eller att jag sitter och tänker på ”alla” fiskar som bara sitter där och väntar på att bli upplockade (vi talar tyst om hajarna som sitter och väntar på att få äta upp mig). Ok att man är lite ”degen”, men kanske inte allt hopp är ute för mig ändå…

Springer dåligt IRL

CC-Tomten — Mon, 04 Oct 2010 14:50:41 +0000

Har inte skrivit på ett tag, och det beror delvis på att en uppsjö av allsköns jävligheter drabbat mig utanför pokern. Det är ingen jättefara på taket, men när småsaker läggs på hög är det lätt att bli lite sned. Ett litet urval av vad som hänt:

Opererat tårna, vilket innebar 2 veckors konvalescens från det mesta som innebär att röra tårna. Att dessutom knappt kunna få på sig ett par skor är ju ingen höjdare i slutet på augusti.
Fått en ögoninfektion som inte ville ge med sig och troligen lämnat ett ärr mitt på hornhinnan efter sig, vilket kommer innebära att jag kommer se lite sämre på vänsterögat resten av livet.
Troligen fått vatten bakom trumhinnan, vilket resulterar i att jag inte hör ett jota på vänsterörat samtidigt som jag lever med ett ständigt ”tinnituspip” som gör en småtokig. På sjukvårdsupplysningen nämnde de något om att man oftast inte gör något åt det utan hoppas att det ”spontanläker”, eftersom standardproceduren för att råda bot på det annars är att spräcka trumhinnan. Låter ju inte som nöten direkt.
Fått reda på att det inte blir någon PTP-tjänst (praktiktjänstgöring för psykologer) på det stället jag helst av allt skulle hamna på eftersom de tyvärr inte vågar sig på att inrätta en tjänst p.g.a. osäkerheten i att anställa någon.
Ena datorn vi har hemma la av med att koppla upp sig mot nätet, så efter 3 timmar med diverse support la jag av och bestämde mig för att köpa en ny. Två dagar senare fungerar den som av ett mirakel igen. Visserligen kul med en ny laptop, men vet inte riktigt om det var värt 8000…

En populär del av psykoterapifältet handlar idag om att acceptera vissa element av sin situation (och därigenom mildra sitt lidande). Känns som att jag fått ett gyllene tillfälle att öva på det själv och sluta whina.. =)

Som tur är går pokern bättre, har kommit in i ett bra stim där jag får in pengarna bra och drar mig ur när jag ligger under. Sen hjälper det ju att ha lite kortsnitt också. Insåg att jag fått en del bra kort när en av de trevligaste casinoregsen pikade mig för att mina historier om händer nästan alltid handlar om att jag får in degen med AA mot Q7 på 872-bräda…

Fick på senaste inlägget en kommentar om att det vore kul med lite fler HH:s , så här kommer i alla fall en från en sen natt:

Jag sitter Utg+1 med AhJh, har kanske 7000 i stacken. Utg limpar in, jag slår 160. Får fem syn, och då slår utg (5k-stack) 740. Jag synar p.g.a. de implicita oddsen och eftersom jag vet att spelaren som reraisade utg kan göra detta med annat än AA i den situationen och samtidigt kan lägga en del stora händer på farliga brädor. Dessutom sitter det en rätt lös spelare till vänster om mig, så jag är rätt säker på att det kommer ligga i alla fall 2800 kronor i potten postflop. Jag gillar som sagt mina chanser tillräckligt mycket för att syna, och även spelaren efter mig lägger in 580 till. Floppen kommer vackra 9h7d5h. Utg ser ganska nöjd ut, vilket troligen betyder överpar. Spelaren efter mig suckar (!) vilket jag har svårt att ta för något annat än svaghet. Här ska inte vikas några händer, skulle utg ha AA har jag 9 outs, har han KK/QQ/JJ borde jag ha 12. Givet att han har JJ+ har jag ungefär 45% att dra ut, och med allt som ligger i potten är det en must-go. Utg betar ut 1100. Eftersom jag tror att jag har en ganska fin fold equity ställer jag in 4000. Spelaren efter mig tänker inte länge innan han muckar, och turen kommer till preflopraisaren. Eftersom vi har spelat ganska mycket med varandra innan vet han om att jag vet att han inte spelar skit, och jag tror att han har väldigt svårt att sätta mig på bluff i den här situationen. Till slut viker han JJ och säger att han nog skulle vikt AA i samma läge. Inte helt missnöjd kan jag samla ihop markerna och pusta ut efter att ha sluppit undan en coinflip..

En annan hand utspelade sig dagen innan. Jag sitter på JdJh utg+5. Fyra personer limpar till mig, jag raisar 180. Spelaren på CO kallsynar och detsamma gör lilla blind. Floppen kommer Qs8h3s. Check till mig, jag betar 300. Kallsyn från CO, sb foldar. Turn Q. Jag tycker mig se att spelaren på cutoff inte är nöjd med damen och betar ut 640 eftersom jag tror att mina JJ leder mot de händer han kan syna mig med som inte innehåller en Q. Han kallsynar. River blankar (tror det var en tvåa). Jag checkar, och han checkar lite uppgivet bakom och säger vad jag uppfattar som ”ess ess?”. Jag svarar nej och visar upp mina knektar som jag tror håller. Det visar sig att han sa ”ess ess.” mer som ett konstaterande än en fråga och viker upp äggen. Inte mycket annat att göra än att bli förvånad och se markerna skyfflas åt ”fel” håll..

Nu är det dags att åka in igen. Let’s dodge some bullets…

Oskönt kortsnitt och sköna filurer

CC-Tomten — Thu, 26 Aug 2010 15:15:09 +0000

Efter att ha sprungit som en gud i några veckor verkar det som att man får betala priset genom att sitta och folda sig igenom eoner av J30, T2s, K4o och liknande. När det är så kortkallt är det tur att man har annat att roa sig åt, som exempelvis sidebets. Det kanske roligaste sidebettet handlade om en regular på casinot som vi kan kalla D. Han är en av de tightaste spelarna man kan stöta på vid ett pokerbord. Synar du hans raise preflop med QQ så setminar du troligen– så tajt är han. Ändå får han sjukt betalt för sina träffar och han lyckas på något sätt slinka undan att betala när han ”bara” har mellanset mot rivrad hålpipa. Sidebettet mellan mig och en annan kille löd som följer: Av de 100 som spelar mest på 20/20, hur många tycker D är bättre än honom? Jag tror vi satte en line på runt 20 och min bekant trodde något liknande, men gick med på ”under”.

När vi går och frågar D vad han tycker svarar han att han inte kan svara på det eftersom det är svårt att veta vem som är ”skillmässigt” (D:s ord) bäst. Istället måste vi fråga hur många som vinner mer. Vi formulerar om frågan så att den lyder ”Hur många av de 100 som spelar här mest skulle plussa mer än du över en miljon händer mot samma motstånd?”. Han tittar på mig som att jag frågat om Dolly Parton sover på rygg och svarar utan att darra på rösten ”NOLL”. Ödmjukhet FTW, men vad ska man vänta sig av en kille som kläckt kommentarerna ”Hur kan du backa? Det går ju inte att backa på det här stället? Det är omöjligt!” och ”En dålig månad plussar jag 35-40k…”? Att han sen går bland borden på Casinot och letar action med ögonen uppspärrade som på en femåring i en godisbutik och till 80% alltid sitter på en och samma stol är ju bara det en anledning att nämna honom. All cred till dig D! Om du någon gång vill lära dig hur man backar kan jag visa dig.

En annan härlig grej jag såg/hörde var en riktigt duktig pokerspelare (en hyfsat känd profil på ett pokerforum på nätet) som jag satt bredvid en kväll. Den här killen kanske heller inte är kandidat till SM-guldet i 100 m ödmjukhet, men i pokertankeläsning är han nog i pole position. Vad gäller att förutsäga vad folk har och framför allt vad de kommer göra är han bland det sjukaste jag sett. En hand utspelade sig som följer:

Två spelare har synat en preflopraise till 180. Floppen kommer Ks9s8d. Precis när floppen kommer säger han med tillgjord viskande röst (som om det vore raisarens tankar):

-”Vad fan gör jag med min kung-knekt nu då? Jag har toppar och bra kicker. Bäst att checka och lura dem.”

Sagt och gjort, raisaren checkar lite försiktigt, och det gör de andra också. Turn kommer 7s, och han säger nu:

-”Vad i helvetes jävla k*ksugeri är det här då? Färgdrag och stege upp-å-ner. Jag måste bomba så att ingen vågar syna mig.”

Som på beställning betar han 500, och han får en syn.

-”Va fan? Hade han stegdrag? Färgdrag? Vad gör jag nu då?”

Turn kommer en blank rutertvåa.

-”Såjaaa! Kung-knekt är nöten! Jag måste beta så han får betala. Jag ställer honom all in!”

Killen ställer all in och får blixtsyn. Han slänger upp sin KJ, och hans min när FI viker upp esshög färg var lätt obetalbar, och när han säger ”Vafan, vad ska jag göra, jag har toppar med bra kicker”, kan man ju inte göra annat än att tycka att min bordskamrats teatersufflerande var klockrent…