Har skrivit om det innan, varit med om det innan, drömt om det innan, men varför lär man sig aldrig att man kan ha långvariga swings utan att det är något konstigt? Varför tror jag alltid att jag hittat nötspelet och att det är ”så det ska vara”, när jag egentligen bara springer bra? Varför tror jag att jag med nöd och näppe slår 0.5/1 på Svenska Spel, när jag egentligen är motriggad? Är sanningen verkligen så hemsk att bara acceptera, nämligen att jag är vinnande på 20/20, men troligen inte så mycket högre än så? Så…sittandes här vid datorn en onsdageftermiddag tycker jag att det är en ganska trevlig tillvaro. När jag vunnit några potter i rad på CC kan jag få hybris och tro att jag skulle kunna finta upp durrrr på läktaren, men ska vi fortsätta hålla oss till verkligheten får jag nöja mig med att vara en medioker lowstakesgrinder. Att vara nöjd med det är inte så svårt, när händer som följande utspelar sig:

Jag har precis bytt bord en fredagkväll och hamnar i ”crazy heaven”. På bordet sitter en kille som får durrrr att se tightpassiv ut. Jag skojar inte, han betar 15*bb VARJE gång! När floppen sen kommer, ställer han eller betar 500 (det senare när han träffat). Efter några händers foldande ser jag att han spelar en hand mörkt preflop. Han höjer 300 och bordet foldar till mig. Jag tittar ner på 9Ts, och beslutar mig för att det duger att syna honom med på knappen, eftersom jag vet att jag får allt om jag träffar. Floppen kommer K96 regnbåge, och han blixtställer 1800 efter att ha tittat på korten i kanske en halv millisekund. Det är ju knappast en standardsituation, men vad ska man göra? Jag steker väl i kanske tre sekunder innan jag synar. Han visar upp 25 och säger ”Kom då, femma femma!”. Femman kommer på turn, och han säger ”Yes!” och dunkar näven i bordet. River blankar och jag viker upp nian för vad som kändes som nuts mot honom. Han ser uppriktigt förvånad ut och frågar sen vad jag satte honom på. Jag svarar ”draget” och får det obetalbara svaret ”Ja, det var det jag försökte bluffa att jag hade”. Vad svarar man då?

Tyvärr blir han ju inte alltför långvarig av förklarliga skäl, men en mycket intressant hand utspelar sig någon timme senare. Jag får 55 utg och limpar. Ytterligare fem spelare limpar och blindarna checkar.

• Vi ser floppen A75 regnbåge. Det checkas fram till mig. Eftersom bordet varit ganska skjutglatt tänker jag att jag ska checka och hoppas att någon betar, och om det checkas runt kan jag alltid beta turn.
• Det blir rundcheck och en Q viks upp på turn. Check fram till mig, jag betar 160. Rundfold till bb som miniraisar till 320. Jag slår upp till 780, och han instaställer för 2060. Eftersom jag omöjligt kan sätta honom på en hand som slår mig så blixtsynar jag.
• River 5 och jag fyller fyrtalet, vilket visar sig vara en utdragning! Han har QQ, som han alltså checkat ner preflop på bb med sex limpare.

Hade jag fått femtio gissningar på vad han hade innan korten veks upp hade jag nog missat den. Q7, A7, A5, Q5 eller 75 – absolut. Men QQ? Inte en chans att jag sätter honom på den – och ärligt talat, vem hade kunnat göra det? Hur som helst slutar den kvällen upp, precis som nio av de tio senaste gångerna. Det har inte varit några monsterresultat, men slipper man backdagarna räcker det med ”ok” plus för fina totalresultat. Bara hoppas att det håller i sig, så att jag snart kan vara i Bobby’s Room där jag hör hemma – eller hur var det nu igen?

Last 5 posts by CC-Tomten

• Oskönt kortsnitt och sköna filurer - August 26th, 2010
• Live game - dead money! - August 9th, 2010
• Nu är det snart dags för Las Vegas! - June 26th, 2010
• Några dagars sitout är bra för spelet - June 16th, 2010
• Elitloppet - en gång om året! - June 1st, 2010