Chook dee!!

Så var man tillbaka i Svenneland. Försöker förtvivlat hitta meningen med att bo här. Det där med borta bra men hemma bäst snacket…den som kom på det kan inte må bra. Jag mår inte bra. Thailand hade värmebölja under min semester. De har ej haft så varmt på 130 år, ca 38 i skuggan och 30 grader i vattnet. Man kommer hem till is, snö och minus fem grader, rutiner och tider som ska passas. Landade i måndags natt och missade tyvärr satelliten till Nordic Masters of Poker på Cosmopol. Inte för att jag var i skick att spela den då jag inte kan sova på flygplan, men det hade varit kul.

Nåja, jag ska inte klaga. Vi har haft en skön resa. Flög direkt från Bangkok till Koh Samui. Känslan när man kliver av planet och den fuktiga varma luften slår emot en är värt den långa resan med illaluktande flygvärdinnor, äcklig mat och fötter svullna som korvar. Vi bodde på Lamai Beach, som är lite lugnare än Chaweng, i en supermysig bungalow direkt på stranden. Enda molnet på himlen var väl att min pojkväns bagage inte kom med som det skulle, så vi tillbringade en del tid i telefon med försäkringsbolag, flygpersonal på Samui (som säger yes till allt även om de inte förstår eller vet). Vi handlade det mest nödvändiga och bagaget dök upp dag två som tur var. Tillbringade första dagen på stranden insmord i solskyddsfaktor 30 och under ett parasoll. Med en Mai Tai i handen liggandes på mage på stranden, medan en söt liten tant gav mig pedikyr, så började långsamt vardagsstressen rinna av mig. Somnade in till vågorna som slog mot stranden och vaknade efter 13 timmar, även då till ljudet från havet..

Skulle jag kunna vara utan poker i två veckor var frågan? Hade säkert gått bra, men när jag såg ett anslag på den lilla strandbaren om en “Samui Fun Poker League“, så kunde jag inte låta bli att anmäla mig. Ville väl mest få lite kul bilder till bloggen, då priset var en middag och drinkbiljett på resturangen. Spel är högst olagligt i Thailand och de hade tidigare använt sig av vanliga spelmarker men fått böter av polisen. Nu använde man sig av frigolitliknade brickor man klippt ut i olika färger för att symbolisera olika värde. Tydligen kom det spelare från hela ön, men det var endast två bord vid turneringstart. Tanken var alltså att få lite kul bilder och sedan äta middag, då vi var hungriga som vargar. Kändes lite märkligt att sätta sig vid ett bord som hade en stor skylt bredvid sig på väggen som det stod “No Gambling Allowed!” på. Nu var ju motståndet katastrofalt dåligt och jag var jättestor chippie efter ca 30 min. Inte riktigt min tanke och min pojkväns mage knorrade nästan högre än min av hunger. Då jag gick all in sex gånger på raken, fattade äntligen en fransos, som tog detta lika allvarligt som om det var WSOP vi spelade, att jag ej hade nötterna varje gång. Han synade mig ett par gånger och sen vi fick vi äntligen avnjuta vår grillade skaldjurmiddag på strandens mysigaste restaurang. En lite anorlunda pokerupplevelse i alla fall!

 
 
Med båt åkte vi vidare till Koh Tao .Tanken var att vi skulle försöka möta upp Mackan Palm och Anders S. Nilsson, men de tog sig bara till turiststället Phuket. Synd för dem Hade planer på Koh Phagnan, men det visade sig vara Full Moon Party, så det var inte att tänka på. Det fanns inget ledigt boende och vi åkte inte till Thailand för att festa sönder oss. Var på denna något galna fest för många år sedan, men den har eskalerat till något ännu värre. Nu samlas ca 10000 pers på en strand och dansar i sanden till techno i fyra dygn. Förra året dog en kille på stranden, bara sjönk ihop och ingen märkte något. Två tjejer trodde de var sjöjungfruar och simmade rätt ut i havet och drunknade. Det säljs allt möjligt på stranden och sist blev jag erbjuden allt från ecstasy till steroider för hästar.

Koh Tao är underbart. Ön är liten och med ett lugnt tempo. Det är mest dykfolk som åker dit, då dykvattnena är bra och kända för att kunna ge möjlighet till att se valhaj.  Bungalowsen ligger insprängda mellan klippor och palmer och allt kretsar runt stranden. Biltrafik existerar knappt då vägarna är kostigar. Även här bodde vi i en bungalow, enkelt men mysigt. Små Geckos som kilar runt på väggarna stör mig inte, och inte heller den stora varanen som kröp över verandan på morgonen. De förbannade kackerlackorna däremot. Hatar dem! De är stora som katter och de är inte rädda för en, utan de tittar liksom på en och frågar “Vad vill du, här bor jag“. Min pojkvän skrattade gott när jag skuttade tre meter rakt upp och vägrade komma ner från sängen innan han dödat den äckliga skalbaggen, som överraskade mig i badrummet.

Tog en snorkeltur som gick runt hela ön. Underbar dag med fina fiskar. Hittade Nemo, faktiskt hela familjen Nemo. Var dock ej tillräckligt smart för att dra på mig en t-shirt när jag snorklade runt i fyra timmar och vad är det som sticker upp lite ovanför vattenytan? Jo min stora rumpa såklart! Såg ut som en babian på kvällen. KohTao är också känt för sina solnedgångar och ca kl 18 samlas alla längs stranden och dess barer, där man liggandes på kuddar och sippandes på en Singha ser himlen färgas rosa över havet. En del barer visar film på storfilmsduk och det är rätt soft att ligga på kuddar vid låga bord och slötitta på film, medan man silar sand mellan tårna. Middagar och drinkar intas sittandes i saccosäckar direkt i sanden, samtidigt som man känner en svag doft av disel från eldbollarna som thailändarna snurrar på i rep eller på stavar vid vatenbrynet. Allt för att underhålla…

 
Nästa dag skulle vi ut och dyka hela dagen. Lämnade land kl 06 på morgonen för att vara bland de första dykbåtarna på plats. Lagom skönt att dra på dyktuberna på den illröda ryggen, men väl i vattnet glömde man snart bort det. Har ni inte provat att dyka, gör det! Jag får ett lyckorus varje gång. Man är tyngdlös, massa fiskar nära i de mest fantastiska former och färger (ja jag känner mig trygg med fiskar). När man snurrar runt på 20 meters djup och ser ytan långt där uppe, så kan jag tänka mig hur det känns att vara i rymden. Vi såg tyvärr inga valhajar. Vår divemaster sa att han har elever som sett dem fyra gånger på två veckor, och han har dykt ca 13 år och sett dem totalt sett fyra gånger, så det handlar om att ha tur. Har sett dem en gång för fyra år sedan och det var en cool upplevelse, då den ena var ca 12 meter lång. En buss i vatten typ. Vi såg dock rockor, groupers och andra fina firrar, underbara korallrev och anemoner. Tyvärr är korallen väldigt förstörd efter tsunamin och El Ninjo och det tar många år för den att växa tillbaka.

Efter ett par dagar till var det dags att åka tillbaka till Samui för att ta flyget till Krabi och Aonang för att möta upp med min mamma, syster och hennes pojkvän och en väninna till syrran. Återkommer med andra delen av min resa i Thailand snart!

Puss och kram
Linda

Sista fem posterna av Linda Godhe

• Funderingar kring dålig struktur och pokerlivet - January 29th, 2012
• Vart tog tiden vägen? - January 16th, 2012
• Fårvallning och ett skott i online-SM på Unibet - October 10th, 2011
• Rankingserier, udda pokernick & Jägarna 2 - September 22nd, 2011
• Fest i fiskdammen - September 9th, 2011