Video

Roliga och intressanta videoklipp

Intervjuer

Pokerskull ställer frågorna….och spelarna ger svaren

Bloggar

Våra bloggares tankar om livet, poker och annat

Erbjudanden

Vad är nytt? Vad är hett?

Nyheter

Skvaller och annat smått och gott från pokervärlden

Home » Bloggar

Detroit, NBA och lite poker – del 2

Submitted by Calle Arnold on Feb 27, 2010 – 14:00One Comment

Jonas är helt ledig och har fixat courtside biljetter till University of Michigan vs Iowa. Michigan har ett av landets största och mest erfarna collegebasketprogram, så det ska bli riktigt roligt. Bilturen tar ca 1 h och väl framme vid hallen blir man mottagen som en kung. Vi får gå in bakvägen där spelarna går in och får en egen säkerhetsvakt, så att inte folk ska störa Jonas. Vi sätter oss på våra platser som är precis bakom korgen, en servitör kommer fram direkt och frågar om vi vill ha något och vi beställer varsin vatten och lutar oss tillbaka (NBA).
 
Själva matchen är inte så jättebra, och Michigan tar snabbt kommandot om matchen. Det märks att man har lagt ner mer tid och pengar i sitt basketprogram. I halvtid får vi gå in i VIP-rummet där de har dukat upp en bättre buffé med allt möjligt. Vi hälsar på Joe Dumars son, som precis har gjort en transfer och ska spela för Uni. of Michigan nästa säsong. Joe Dumars som idag är General Manager för Detroit Pistons och förr i tiden var All-Star i NBA och även vann ett mästerskap med just Pistons.
 
Michigan vinner matchen med ca 20 poäng, och när vi sätter i bilen på väg hem, blir vi båda sugna på att spela lite poker, så vi besluter oss för att testa Motorcity den här kvällen. Pokerrummet där var mycket cleanare, men de har bara ca 12 bord och alla är fulla. Vi sätter upp oss på listan och det var 2st $2-5 bord igång, som vi tycker borde vara lagom. Man tror ju att damen i receptionen skulle ha någon koll, men hon förklarar att det är 25 personer framför oss, men om vi kommer tillbaka om ca 30-40 minuter, så kanske det finns plats för oss. Jaha, så på 40 minuter, ska mer än 25 personer ha gulat på två bord och valt att inte köpa in igen? Vi går istället och spelar bort lite pengar på slotsmaskiner och efter det så ringer vi och bokar bord på en restaurang.
 
Jag äter en chicken teriyaki variant och Jonas får mig än en gång att prova något som jag aldrig ätit förut, sushi. Det gick ner, men jag kommer troligen aldrig beställa det självmant, vilket är synd. Jag vill verkligen tycka om allt som kommer från havet, men istället är det enda jag kan äta därifrån stenbitsrom. Vi avslutar kvällen på ett uteställe som tydligen är riktigt populärt, för det är fullt med folk och lång kö, men vi glider förbi, hälsar på vakterna som sätter upp oss med en egen bartender, sen var det bara att köra på (NBA).
 
Sista dagen som jag ska vara i Detroit, så ska Jonas spela hemma mot Orlando.  Mitt plan ska lyfta 08.00 dagen efter, så min plan är att kolla på matchen, sen dra med Jonas och lira poker fram tills jag kan dra direkt till flygplatsen. Vi kommer till hallen 3,5h innan matchen ska börja, så jag sätter mig på läktaren och väntar, då jag inte kan göra så mycket mer. Det är redan folk där, bl.a autografjägare som får komma in tidigare. De sitter precis vid planen där jag sitter och sedan ska de flytta upp till sina platser någon timme innan matchen ska börja. Jonas är först ut. Cirka 2,5h innan matchen börjar är han ute på planen med en bollpojke som tar returer åt honom och han tränar på diverse detaljer. Jag vet inte hur det gick till, men jag tror att någon av vakterna berättar för autografjägarna att jag är Jonas kompis och också spelar basket, så folk börjar komma fram och fråga om jag också spelar basket. Jag svarar att jag spelar ”overseas” och fick då helt plötsligt skriva ett 20-tal autografer (NBA).
 
Själva matchen förlorar tyvärr Pistons, men Jonas är överlägset bäst i sitt lag. Han har en riktigt bra match, så det var grymt kul att se. Han var ganska nere efter matchen, för de förlorade bara med något poäng och de kunde lika gärna ha vunnit. Vi sätter oss på en restaurang efter matchen och snackar igenom matchen lite, men släpper det ganska snabbt. För i NBA har de så mycket matcher att det inte går att grubbla över en match som var några dagar tillbaka. Det kommer nya matcher var och varannan dag.

Tillbaka i Jonas lägenhet, jag packar snabbt, klockan är redan 11PM och vi beger oss av till MGM Grand för en sista pokersession. Vi får platser direkt, men det finns bara platser på $1-2, så vi sätter upp oss på listan till $2-5 borden. Det händer inte så mycket de två första timmarna och stacken pendlar mellan $200-450.  Vid 03-tiden får Jonas nog och rör på sig. Jag följer honom till bilen och tackar för allt och han rullar hemåt.
Bordet som jag sitter på nu är exakt ett sådant bord man tror att alla ska vara i USA. Det finns stolta amerikaner, en iranier som sitter med solglasögon och ska överhöja varenda hand pre-flopp, två asiatiska kompisar som har kommit från någon club och är riktigt fulla och bara sitter och pratar i mun på varandra. Tyvärr  lyckas jag bara vinna en stor pot på $450 när jag floppat topp-par och holk. Jag får färgdrag på turn, färg  på river och allt går in mot stackaren som hade floppat nötstegen. Han gjorde det så billigt på varje gata att jag fick jobba in färgen, plus att han synade en ganska stor last av mig på rivern när jag check-raisade honom.
 
Vid 5AM så är det bara jag, de två asiatiska polarna och en ryss från Egypten. Det är vekligen en guldgruva, men när ryssen torskar reser han sig upp och muttrar över att det räcker att vara lite drygt $2500 back på ett bord där maxinköpet är $300. Då vill inte de andra två heller spela längre, så jag sitter kvar själv med pokerrumspersonalen och plus lite drygt $450. Jag är ganska missnöjd, då jag hade förlorat en $800 med AKs vs JTo och kommit lite snett in i vissa potter. Med de spelarna som satt vid bordet är det en bad beat att jag inte är plus över $1000, men plus är plus och det var ändå skönt att få ha plusat varje session jag spelade i Detroit. Totalt täckte vinsten flygbiljetterna och lite till, och främst av allt, att jag inte längre sprang så kallt som jag gjorde i början av januari.
 
Nu när jag tänker tillbaka på resan kan det vara en av de bästa resorna jag någonsin gjort, så jag är mycket glad att jag tog beslutet att åka. Men nu är det bara basket som gäller, kroppen börjar bli riktigt bra (ta i trä) och man kanske ska prova sig på en liten nätgrind när man kommer upp till Sundsvall?

Sista fem posterna av Calle Arnold

One Comment »

  • Pluss Von Rushman says:

    Calle Arnold är min favoritbloggare här på pokerskull.
    Intensivt och roligt bloggande.

    Calle har några frågor till dig.

    Hur hinner du med alla blogginlägg och basket samtidigt?

    Är det sant att du sliter ut två stycken tangentbord i veckan p ga ditt bloggande?

    Tycker du förtjänar lika många läsare som dem större bloggarna i Sverige(Ta t ex Blondinbella)?

    Kan du inte börja blogga från mobilen, så får vi trogna läsare uppdaterat flera gånger per dagen istället, men kortare inlägg?

    Vad är ditt mål med din blogg 2010? Hur många läsare osv?

    Sist men inte minst, vilken är din favorit starthand?

    Tack för en bra och uppdaterag blogg

Leave a comment!

Add your comment below, or trackback from your own site. You can also subscribe to these comments via RSS.

Be nice. Keep it clean. Stay on topic. No spam.

You can use these tags:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

This is a Gravatar-enabled weblog. To get your own globally-recognized-avatar, please register at Gravatar.